• Skip to Navigation
  • Skip to Content
Hem

Blåbärsögon

Av Lars Olof Björn, 13. mars 2009 - 10:49.
Det är väl ingen nyhet att hälsokost- och naturläkemedelsbranschen hör till de områden inom näringslivet som ägnar sig åt ovederhäftig reklam. Ett exempel som jag vill dra fram i ljuset är de blåbärspreparat som påstås vara så nyttiga, speciellt för ögonen och synen. Här kan man läsa att “Lutein är en stark antioxidant som tillhör gruppen bioflavonoider och samlas i gula fläcken i ögats näthinna”. I verkligheten hör lutein till ämnesgruppen karotenoider, som är något helt annat än flavonoider. De blå ämnena i blåbären kallas på olika reklamsidor och i annonser omväxlande för antocyaner och antocyanosider. Den korrekta termen är antocyaniner (eller antocyanidiner om man menar själva färgämnesdelen separerad från de sockermolekyler den är förenad med i cellerna). Termen anthocyaonosid förekommer visserligen här och där, men används inte av riktiga kemister. Hur ska folk kunna lita på att man är saklig när det gäller de medicinska verkningarna när man uttrycker sig så slarvigt? Hur är det då med verkan på ögonen? P.H. Canter och E. Ernst (Survey of ophthalmology vol. 49, nummer 1, 2004, pp. 38-50) gick för några år sedan igenom 30 olika undersökningar som handlade om huruvida blåbärspreparat förbättrade skymningsseendet eller inte. Bara 5 uppfyllde vedertagna krav. Av dessa visade 4 ingen verkan på skymningsseendet. Den femte undersökningen visade en positiv verkan. Det avvikande utfallet har antagligen att göra med att inte alla blåbär är lika, och inte heller alla människor. I en omfattande finsk undersökning fann man att totalmängden anthocyaniner i allmänhet var lägst i södra Finland. Men det var också stora variationer mellan olika populationer i fråga om proportionerna mellan olika slags anthocyaniner, så man kan inte utan vidare gissa sig till var de nyttigaste blåbären växer. Något underlag för det påstående som finns i marknadsföringen av hälsopillren, att de nyttigaste blåbären skulle växa just i Sverige, har jag inte hittat. I en studie som, såvitt jag kan bedöma, har utförts enligt konstens alla regler av (Jonghyun Lee och medarbetare på närsynta patienter fann man att antocyaniner från druvor har en positiv effekt på mörkerseendet. Det cirkulerar en liten elak historia om blåbärs verkan på ögonen, som jag nämner för jag tycker att den är rolig, inte för att jag tror på den. Brittiska flygare spred under andra världkriget ut en historia om att deras syn förbättrades av att de åt blåbär. Men detta var desinformation för att vilseleda tyskarna. I själva verket skulle enligt denna skröna deras alltmer lyckade flygoperationer ha berott på den nyuppfunna radarn. Lustigt nog vågar man fortfarande i hälsomedelsreklamen hänvisa till R.A.F.-flygarnas berättelser om blåbärens undergörande verkan. För att undvika missförstånd: Jag vill inte göra gällande att blåbär inte skulle vara nyttiga, och jag tycker att det är en skam att vi så lite utnyttjar bären i vårt land.
Författare: 
Lars Olof Björn
  • biologi
  • kemi
  • medicin

Kommentarer

Skrivet av Anonym 22. augusti 2010 - 2:26.

Hej

Håller med om att många inom hälsokostbranschen bara är ute efter att tjäna pengar. En sak bara, varför har ögonläkarna i Stockholm börjat rekommendera Lutein till sina patienter? Om det är som du skriver är det väl en skandalös nyhet om något..

  • besvara
Skrivet av Lars Olof Björn 23. augusti 2010 - 10:00.

Det vore ju bäst att få stockholmsläkarnas egna synpunkter på varför de rekommenderar intag av lutein, men jag ska svara så gott jag kan. Förmodligen har de goda skäl. Lutein, liksom den närbesläktade karotenoiden zeaxantin, har speciella funktioner i ögat, som man inte ska blanda ihop med eventuellt existerande allmänna hälsoeffekter av antioxidanter. Inte heller har dessa funktioner av dessa två karotenoider att göra med att våra ljuskänsliga ämnen (rhodopsiner) i ögonen innehåller en karotenoid-släkting, retinal. Just lutein och zeaxantin anhopas i den gula fläcken, området för skarpast seende, och förmodligen har de flera funktioner där. En av dem är att absorbera blått ljus, som är det som sprids starkast i ögats vävnader, och därigenom minskar synskärpan. De atomgrupper med syre och väte (-OH) som finns i lutein och zeaxantin är så placerade att molekylerna får ett speciellt läge i cellmembranerna. Flera vetenskapliga undersökningar visar att de förbättrar synförmågan och minskar risken för åldersdegeneration av den gula fläcken. Nyligen har det också visats att god tillgång på just dessa karotenoider ökar vår förmåga att uppfatta snabba växlingar (skilja ett snabbt varierande ljus från ett jämnt ljusflöde).

  • besvara

Skriv ny kommentar (OBS att det kan ta några timmar eller mer innan kommentaren hunnit godkännas för publicering!)

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
För att förhindra maskingenererade skräpkommentarer (spam) ber vi dig att svara på nedanstående fråga.
Image CAPTCHA
Skriv tecknen i bilden här (ta hänsyn till versaler/gemener).

Meny

  • Start
  • Prenumerera
  • Webbshop
  • Blogg
  • Arkiv
  • Om F&F
  • Annonsera
  • Lediga jobb
  • Sajtkarta
  • Adresser till oss
  • Adressändra
  • Aktuellt nummer
  • Arkiv
  • Beställ
  • Bilden
  • Bokuppslaget
  • E-post till oss
  • F&F frågar dig
  • Fokus
  • Fråga F&F
  • Försäljningsställen
  • Gamla lösnummer
  • Hjärnbruk
  • Innehåll i aktuellt nummer
  • Innehåll i förra numret
  • Intressenter och bidragsgivare
  • Kontakt
  • Kundtjänst
  • Ledare
  • Listan
  • Lämna kommentarer om webbplatsen
  • Lästips
  • Lösnummer
  • Nobelpris
  • Nästa nummer
  • Om F&F
  • Omslag sedan 1990
  • Poddsändningar
  • Prenumerera på papperstidningen
  • Pressmeddelanden
  • Redaktionen
  • Rättelser
  • Samlarmappar
  • Senaste kommentarer
  • Shop
  • Sidan X
  • Skicka nyhetstips
  • Sök i papperstidningen
  • Sök på fof.se
  • Vidvinkel
  • Återkopplingar
  • Ändra adress

Användarinloggning

  • Användarnamn och lösenord finns på sidan 5 i papperstidningen.

Direkt i din iPad eller iPhone

Bloggare

Anders Bárány
Anna Olofsson
Anne Boschini
Apostolis Papakostas
Birgitta Forsman
Emil V. Nilsson
Ewa Rabinowicz
Hanna Enefalk
Jakob Löndahl
Jan Scheffel
Johan Frostegård
Johan Åkerman
Jussi Karlgren
Lars Olof Björn
Lena Wängnerud
Ola Wikander
Petra Andersson
Pär Weihed
Susanna Radovic
Susanne Åkesson
Vivi Vajda


TIDIGARE BLOGGARE

Bloggarkiv

  • maj 2012 (2)
  • april 2012 (5)
  • mars 2012 (7)
  • februari 2012 (5)
  • januari 2012 (6)
  • december 2011 (2)
  • november 2011 (8)
  • oktober 2011 (5)
  • september 2011 (6)
  • augusti 2011 (12)
  •  
  • 1 av 10
  • ››

Annons

Lediga jobb

Professorer i pedagogiskt arbete
För anställning krävs avlagd doktorsexamen i ett för anställning relevant ämne och dokumenterad vetenskaplig och pedagogisk skicklighet samt god...
Universitetslektor i Pedagogik
Anställningen innebär planering, undervisning och examination på utbildningens grund- och avancerad nivå samt forskarnivå, i fristående kurser,...
Prefekt vid Institutionen för socialt arbete
Prefekten är chef och akademisk ledare för institutionen och har ett ansvar för verksamhetens utveckling och kvalitet, för resurser och resultat och...
Professorship in Glaciology
The main responsibility of the successful candidate will be to motivate, strengthen and develop GEUS’ research activities within the field of...
Ph.D. Fellowship
The position is within the Stem Cell Epigenetics Laboratory (SCEL), headed by Professor Philippe Collas. SCEL focuses on the regulation of gene...
  •  
  • 1 av 507
  • ››

Bloggtaggar

  • samhällsvetenskap (138)
  • Forskningens villkor (90)
  • humaniora (89)
  • astronomi (74)
  • biologi (59)
  • medicin (58)
  • teknik (57)
  • evolution (47)
  • forskning (39)
  • fysik (39)
  • etik (38)
  • miljö (33)
  • Nobelpris (30)
  • klimat (22)
  • vetenskap (22)
  • ekonomi (19)
  • politik (17)
  • Forskning & Framsteg (15)
  • genetik (14)
  • språk (13)
  • IT (11)
  • historia (10)
  • populärvetenskap (10)
  • demokrati (9)
  • vetenskapsjournalistik (9)
  • hälsa (8)
  • hjärnan (7)
  • kemi (7)
  • psykologi (7)
  • bioteknik (6)
  •  
  • 1 av 22
  • ››

Pressmeddelanden

Prenumerera på Forskning & Framstegs pressmeddelanden.

Forskning & Framsteg • Ansvarig utgivare och chefredaktör Patrik Hadenius. Webbredaktör: Jörn Spolander. • Adress: Box 1191, SE-111 91 Stockholm • Besöksadress Drottninggatan 108
Prenumerationer: 08-555 198 01 (vardagar 9.00–16.00, lunchstängt 12.00–13.00) • Kontaktuppgifter övriga redaktionen • Cookies • Utvecklad av NodeOne