Växternas klyvöppningar och vår framtid
Av Lars Olof Björn, 25. januari 2010 - 16:44.
Det är svårt att beräkna hur mycket jordens temperatur kommer att stiga för en viss ökning av växthusgasen koldioxid, därför att man måste ta hänsyn inte bara till de direkta växthuseffekterna, utan också en mängd återkopplingar, som ändrad absorption av solstrålning på grund av ändrade moln, snö- och istäcken och ändrad vegetation, samt indirekta verkningar på andra växthusgaser som metan, på havsströmmar m.m. Därför är man mycket intresserad av att försöka förstå hur koldioxid och temperatur har varierat under gångna tider. Jag är speciellt intresserad av en period som kallas Miocen, som omfattar tiden för mellan 23 och 5,3 miljoner år sedan, bl.a. därför att växter med ett nytt sätt (“C4-metabolism”) att assimilera luftens koldioxid då började få stor spridning.
Det finns flera sätt att uppskatta koldioxidinnehållet i gångna tiders atmosfär. Problemet är att de i regel stämmer dåligt överens. Nyligen har man gjort förfiningar av två av dem, och detta har medfört en del förändringar av resultaten. En metod, som bygger på kolisotoper i karbonat i jord ger därigenom lägre värden än tidigare, vilket skulle betyda att vår planet har stora problem nu. En annan, som redan tidigare gav rätt höga värden och bygger på att växter allt efter koldioxidhalten kan reglera hur många klyvöppningar de har på bladen (man kan på fossil av växtblad räkna antalet klyvöppningar i relation till antalet “skinn-celler”), ger efter det nya sättet att räkna ännu högre värden, vilket tyder på lite mindre risk för vårt framtida klimat (men inte alls “faran över”). Vi får hoppas att växterna är att lita på, men denna förhoppning får inte göra att vi tror mer på klyvöppningsmetoden.
Författare:
Lars Olof Björn
Kommentarer
Ang växter , hur stor del utav öknar skulle behöva planteras, för att sänka CO2 till stabil och bra nivå?
Man skulle ju slå flera flugor i en smäll om man satsade på vatten framställning och plantering, dels genom att folk i regioner fick mat och vatten och ett jobb.
Man slapp meningslösa (för oss) krig där mat och vatten är nog grunden i konflikter.
För övrigt så gillar jag all ny teknik, och välkomnar el bilar och den batteri teknik som kommer att utvecklas genom efterfrågan.
Så grundlösningen är vatten, tror jag.
tillägg till tidigare inlägg: Hur många % skulle behöva planteras om man även tar hänsyn till den (tyvärr) minskade ut strålningen (reflektionen) utav minskad öken?
Det är riktigt att sötvattentillgången är ett stort problem i stora delar av världen, och att mer växter skulle kunna odlas om den kunde förbättras.
Hur mycket man skulle kunna minska koldioxidhalten (eller dämpa koldioxidökningen) med mer växtodling råder det delade meningar om, och jag är inte rätt person att kunna ge ett välavvägt svar, men jag ska försöka efter bästa förmåga. Som läget är nu så stannar ungefär hälften av det vi släpper ut i atmosfären: Årlig ökning i atmosfären (på 1990-talet) 3,2 Pg (1 Pg= 1000 miljoner miljoner gram) kol, förbränning av fossila bränslen 6,3 Pg, övrig mänsklig aktivitet 1,6 Pg). Jordens landvegetation tar genom fotosyntes upp 120 Pg per år men “andas” tillbaks 58 Pg, så nettot är ett upptag från luften av 62 Pg, eller tio gånger så mycket som vi tillför från fossila bränslen. Dessutom “andas” mikroorganismer i jorden en hel del när de bryter ned växtrester (vissna löv, döda rötter mm). Det är nog inte så lätt för oss att öka fotosyntesens nettoupptag med de 10% som behövs för att balansera förbränningen. Det är ju inte bara vatten som behövs, utan olika näringsämnen, och som vi hanterar framför allt fosfattillgångarna så blir det nog snart stora problem.
Tack för svaret.
Näring är ju sådant som byggs upp genom förmultning, så det skulle ju ta ett tag.
Jag tänkte att man kunde ju utnyttja den globala uppvärmningen till att delvis styra in det på att hjälpa de i torra områden och på så sätt slå flera flugor…
Jag förstod inte riktigt
“så nettot är ett upptag från luften av 62 Pg, eller tio gånger så mycket som vi tillför från fossila bränslen. Dessutom “andas” mikroorganismer i jorden en hel del när de bryter ned växtrester (vissna löv, döda rötter mm). Det är nog inte så lätt för oss att öka fotosyntesens nettoupptag med de 10% som behövs för att balansera”
Om nettot är ca 10 gånger så mycket som vi tillför så borde ju det vara bra? Eller har jag missat något i texten?
Andningen från mikroorganismerna är avsevärd, och inte kompenserad för i det jag kallade för “netto”. För att vi verkligen ska kompensera för vår förbränning av fossila bränslen så måste vi förhindra en del av denna nedbrytning av organiskt material, med andra ord fossilisera en del (lite mer än en tiondel) av detta organiska material.
Hur du menar att den globala uppvärmingen ska hjälpa de torra områdena förstår jag inte riktigt. Visst kommer den globala uppvärmingen också att förändra nederbördsfördelningen över jorden (och om jag inte tar fel öka den totala nederbörden eftersom avdunstningen ökar), men det är nog snarare så att de torra områdena blir ännu torrare och den ökade nederbörden hamnar där det redan är vått. Men det vore bra om någon klimatexpert ger sig in i diskussionen, jag är bara biolog.
Tack för dit svar igen, jag förstår nu vad du menade.
Ang globala uppvärmningen så menade jag att man kunde passa på att se till att utvinna vatten till de torra områdena
För många år sedan kanske 30, så läste jag om att man hade planer på att bogsera ned is berg till öken områden.
Det verkar ju lite om ständigt nu kanske, men grund iden var ju god, att ordna vatten.
Det borde ju nu gå att sätta in resurser till att sätta upp avsaltnings anläggningar , drivna med solceller vind våg och annat.
Även större delen utav biståndet borde styras om till sådana varaktigare lösningar, tycker jag.
Men om det inte ger så mycket i vinst i CO2 så blir det ju svårare att styra om del av “uppvärmnings pengen” dit, om man kanske inte ser någon annan poäng som motverka öken spridning etc.
Men och andra sidan så sägs det ju att regnskogen är viktig att behålla just för att inte klimatscenariot ska skena så……
Tackar för svar
l-hs
Avsaltning av havsvatten kommer nog att vara viktigt i framtiden, åtminstone om vi får ordning på energiförsörjningen, för det är mycket energikrävande, och därför för närvarande inte så miljövänligt. Lite bättre energiekonomi har det blivit genom införandet av omvänd osmos som avsaltningsmetod. Världens största anläggning för avsaltning finns i Jebel Ali i Dubai, och man befarar att ytterligare utbyggnad där går ut över korallrev, medan några menar att korallreven redan är så skadade att det inte spelar någon roll.
Ca 3 kw/h per m3 vatten, har jag läst någonstans att det kostar i el, om man kan förse hela planetens behov med el genom att täcka 3-5% av Saharas öken med solceller
(med allt vad kabeldragning heter ) så borde man kunna ordna lite i taget via bistånd .
Man kunde ju kombinera olika tekniker, jag såg i en tidning (mins ej om det var i FoF)
där en indier hade konstruerat en mycket enkel vatten kokare genom att bara fokusera sol ljuset via plåtar/speglar.
Detta avvek väl lite från ämnet.
Det jag funderade på då och då på jobbet i dag var faktiskt mikro-organismerna och regnskogen:)
Mvh
l-hs
kilowatt (kW) är en enhet för energi per tid (detsamma som kilojoule per sekund), så för att få en energienhet måste man multiplicera med en tidsenhet. Du menar alltså inte kW/h, utan kW h, kilowatt-timmar. Hur mycket energi det går åt per kubikmeter vatten beror inte av hur många procent av Sahara man täcker med solceller.
Jag hade problem med att att skriva kWh eller med kW/H men den rätta ska vara 3KW timmar (hoppas jag nu): Vad jag menade med % av tex Sahara var bara en jämförelse med vad som beskrivs som ett tal för att generera el till hela planten med solceller .
Jag har märkt att det inte är
lätt att inte vara elektriker utbildad i min tankebanor för övrigt:)
Skriv ny kommentar (OBS att det kan ta någon timme innan kommentaren syns!)