Monument över olösliga konflikter

Det är 20 år sedan Berlinmuren föll. Trots att alla murar till slut har fallit, byggs det nya runt om i världen i dag.
Det sades att antikens Sparta inte hade några murar för att ”de spartanska männens bröst var stadens murar”. – Så enkelt var det förstås inte, säger Bo Huldt, professor i säkerhetspolitik med strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm. Sparta låg inne i landet, till skillnad från Athen som låg direkt vid havet och behövde murar. Sparta hade tid på sig att förbereda sig vid ett anfall. Athen och Sparta illustrerar två olika försvarsprinciper: att lita på människan eller på muren. ## Antika murar Under antiken byggdes murar som de i Kina och Hadrianus mur i nuvarande Storbritannien, men längre fram i historien byggde man hellre stödjepunkter, det vill säga pärlband av befästningar som skulle kunna bromsa en invasion. Det finns många exempel på det från medeltiden. – Att bygga en mur över ett helt land blev otidsenligt, säger Bo Huldt. I och med artilleriets utveckling under senmedeltiden blev höga, stående murar ineffektiva. I stället byggde man kraftiga, sluttande, ofta gräsbevuxna jordvallar. Sådana kan man se utanför exempelvis Kalmar slott. Efter medeltidens slut klev befästningskonstnären fram som expert, framför allt i Frankrike och Holland. Krigen på 1600-talet präglades av kampen om dessa nya, djupa fästningar. Man började gräva ner sig, i stället för att bygga på höjden. – Man visste vid den här tiden att det inte fanns murar som höll för artilleri och tunga mörsare, så man var tvungen att bygga upp flera rader av nedgrävda befästningar, säger Bo Huldt. – Tanken att bara man har en mur så är man skyddad, är förstås förfelad, det har vi sett hur många gånger som helst, säger han. Ett exempel är det romerska riket som skulle skyddas i norr av en serie gränsbefästningar, limes. På 300-talet började man dra sig tillbaka från gränserna, vilket ju var en signal om att den inte skulle hålla. Efter hand började romarna hyra in själva fienden, germanska stammar, att försvara gränsen, vilket var början på slutet för det romerska riket. ## Nya murbyggen Trots att alla dessa historiska murar har fallit, så byggs det i dag en mängd nya murar. Förutom den israeliska gränsmarkeringen genom Västbanken, byggs i Sydafrika en labyrint av murar och kontroller genom landet, och därtill en elektrifierad säkerhetsbarriär mot Zimbabwe. Saudiarabien har byggt en tre meter hög mur mot Yemen, och en del saudier tror att man är på väg att mura in hela landet. Indien reser längre, men mer primitiva murar mot Pakistan och Bangladesh. Och Uzbekistan bygger stängsel mot Kirgizistan för att hålla ”islamiska terrorister” borta. Och så vidare. Dessutom finns gamla konfliktgränser som har resulterat i murlika gränser – i Korea, på Nordirland, på Cypern. ## Murar präglade av paradoxer Ett nytt fenomen är de murar som växt upp runt ett växande antal gated communities runt om i världen där klassklyftorna är grunden för muren. Till detta finns ett antal planerade eller av somliga önskade murar, som en israelisk mur mot Egypten, Thailands planer på en betongmur mot Malaysia, Kuwaits önskemål om en mur mot Irak och Pakistans behov av att mura igen gränsen mot Afghanistan. Det finns till och med förslag på en amerikansk mur mot Kanada. Men dessa befintliga och eftertraktade murar präglas av paradoxer, menar Wendy Brown, som är statsvetare vid University of California, Berkeley, i USA. Murarna utstrålar styrka och fasthet i en allt mer flyktig och gränslös värld, där många länders ekonomier bygger på det som murarna ska stänga ute: illegal arbetskraft och flöden av kapital, idéer, varor och tjänster. Hon menar att murar egentligen är förmoderna fenomen som nu appliceras på en senmodern värld där nationalstaternas roll minskar. Murarna framstår i dag mest som monument över olösliga konflikter. Nyare forskning har ifrågasatt många schablonuppfattningar om den kinesiska muren. Historieprofessorn Arthur Waldron gör i The great wall of China (Cambridge University Press, 1990) upp med många vanliga vanföreställningar om muren. Han hävdar att någon enhetlig, kontinuerlig och extremt lång kinesisk mur från antikens dagar aldrig har funnits. Därmed inte sagt att man inte byggde murar i Kina – olika befästningar och murar har byggts där sedan 600-talet f.Kr. Men i de källor som Waldron har studerat nämns aldrig ”muren” i bestämd form singularis. I stället nämns olika försvarsverk av jord eller sten, tillkomna under olika perioder under olika omständigheter, ibland också mellan olika kinesiska furstendömen. Den mur som brukar visas för turister och på bilder är en restaurerad mur från Mingdynastin (1368–1644). Marco Polo nämnde aldrig någon mur i skildringen av sina resor i Asien vid slutet av 1200-talet. Detta har i olika tider framhållits som argument mot Marco Polos trovärdighet – några forskare har därför frågat sig om han verkligen reste ända till Kina. Till Marco Polos försvar kan man framhålla att någon stor mur inte fanns på hans tid. Det fanns bara på vissa håll gamla rester av över tusen år gamla jordvallar, som det knappast är förvånande att han inte noterade. Trots det fanns det i Europa ända sedan antiken en dunkel uppfattning om att det existerade en kraftig mur någonstans långt bort i det fjärran Asien. Man trodde att Alexander den store hade byggt en järnport eller mur över Kaukasus (som man bara hade vaga uppfattningar om var det låg). Denna mur skulle hindra olika ryttarfolk – ibland kallade Gog och Magog enligt Bibeln – från att nå resten av världen. Under medeltiden förlades denna mur allt längre österut i takt med att de geografiska kunskaperna ökade. Även i Koranen finns beskrivningar av den mur som skulle finnas tvärs över Kaukasus. Och den muslimske resenären Muhammad Ibn Battuta rapporterade på 1300-talet att denna mur skulle ligga norr om Kina, men han påpekade talande nog att han aldrig under sina resor träffat någon som sett muren med egna ögon. Dessa gamla uppfattningar om en stor mur någonstans i öster kom så småningom att sammanblandas med de uppgifter om murar norr om Kina som man fick från västerländska resenärer på 1500- och 1600-talen, när muren norr om Peking hade byggts under Mingdynastin. De första uppgifterna om denna mur var rätt nyktra. Men efter hand växte muren i reseskildringarna. Från att ha beskrivits som ett kortare försvarsverk blev muren allt längre i västerlänningarnas uppgifter. En jesuit som såg några korta avsnitt av Mingepokens murar vid mitten av 1600-talet hävdade att denna mur var tusentals kilometer lång och långt över tusen år gammal. I slutet av 1600-talet menade en rysk missionär att det skulle ta tre år att resa runt muren. På 1700-talet fortsatte floran av myter att växa. De felaktiga uppgifterna om att man kan se den cirka 10 meter breda muren på nästan 400 000 kilometers avstånd kom från Kinaresenärer kring sekelskiftet 1900. Då började man av någon anledning att i olika skrifter och böcker om Kina hävda att man skulle kunna se muren ända från månen (eller till och med från Mars enligt en variant av myten). I dag är muren en nationell kinesisk symbol, som står för ett enhetligt och kontinuerligt Kina med mångtusenåriga rötter. Efter Maos död proklamerade Deng Xiaoping att muren skulle restaureras och att murens återuppbyggnad reflekterade de patriotiska känslorna hos den kinesiska nationen. På så sätt projicerades dagens kinesiska rike bakåt i tiden på det anakronistiska sätt som många nationella historiska myter gör. Muren har blivit en byggsten i det moderna kinesiska nationsbygget.

The great wall of China

Waldron, Arthur
Cambridge university press
1990

Murar

## Skyddade de troende

Berlinmuren började byggas i augusti 1961 och var 43 kilometer lång.

– Jag var övertygad om att det inte skulle bli någon vapeninsats när den föll för tjugo år sedan, säger Bo Huldt. Ryssarna skulle inte orka det, och Michail Gorbatjov ville inte gå den vägen.

Man hade kunnat se en allmän uppluckring redan tidigare samma år. Gorbatjov proklamerade hösten 1989 att den sovjetiska krigsmakten inte skulle ingripa. Och samtidigt öppnades gränsen mellan Ungern och Österrike där folk flydde i massor. Gränsen höll inte längre. Berlinmurens trovärdighet hade underminerats en längre tid.

– Berlinmuren skulle så att säga skydda de troende, säger Bo Huldt, och hindra östsidans medborgare från att fly, men framför allt utgöra ett hinder för Östberlin att bli en del av västekonomin. På så vis fungerade muren faktiskt rätt länge.

## I behov av en garnison

Hadrianusmuren började år 112 byggas tvärs över norra Britannien på order av kejsar Hadrianus. Den är över 110 kilometer lång.

Muren skapades som ett allvarligt försök att hålla stånd mot pikter, kelter och andra stammar i norra Britannien och hindra dem från att ta sig in i det romerska riket. Men muren förutsatte en aktiv garnison. När den romerska armén drog sig tillbaka på 400-talet förlorade muren sin funktion.

– Muren var en väl fungerade militär inrättning så länge den hade en garnison. Och så är det – i det långa loppet håller aldrig bara en mur i sig, säger Bo Huldt.

## På ockuperad mark

År 2003 började Israel bygga en mur kring och på Västbanken. Enligt FN löper tre fjärdedelar av sträckningen över ockuperad mark, och Internationella domstolen i Haag anser att dessa delar strider mot folkrätten. Muren ska bli drygt 700 kilometer lång och består främst av stängsel.

## En lyxvariant

Den franska Maginotlinjen byggdes efter första världskrigets slut. Den bestod av en serie fästningar och tunnlar som var skyddade av kraftigt artilleri. Den planerades utifrån första världskrigets erfarenheter och byggdes där man trodde att tyskarna skulle anfalla. Under andra världskriget gick dock tyskarna runt linjen, genom Belgien. Försvarsverket var heller inte färdigbyggt vid krigsutbrottet.

– Befästningssystemet fungerade inte, men det var oerhört fint byggt. Ett slags lyxvariant av försvarsmur, säger Bo Huldt, men med facit i hand borde fransmännen i likhet med tyskarna ha lagt pengarna på stridsvagnar i stället.

## En uppmuntran i fel riktning

Den växande muren mellan USA och Mexiko har byggts i etapper och de flesta anser att den är ineffektiv och bara har uppmuntrat till människosmuggling i stor skala. Och de som redan har tagit sig över från Mexiko är desto mer angelägna om att stanna i USA.

## Den mest misslyckade?

Jerikos murar är omkring 10 000 år gamla, och är därmed den äldsta kända befästa bosättningen. Bo Huldt menar att det var ett av de största misslyckandena vad gäller murar.

– Kanske föll den på grund av en jordbävning om den var illa byggd från början, vem vet?

## Murarnas mur

Landskapet norr om Peking, där den kinesiska muren som byggdes under Mingdynastin löper, är extremt kuperat.

– Den är ju imponerande, men det är naturen som bidrar till intrycket, säger Bo Huldt.

Varför bygga en mur i ett ändå så ogenomträngligt landskap?

– Jag tror att det främst handlade om att hålla kineserna inne. Man visade genom muren att folken utanför var farliga och fientliga, så att kineserna stannade och betalade sin skatt till kejsaren.

Men Kina har drabbats av många invasioner. Hade muren någon effekt?

– Kina har utsatts för åtskilliga invasioner av manchuer, mongoler och andra folk. Kanske har kinesernas stora antal varit en viktigare del i landets kontinuitet än deras försvarsverk.

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor