I artikeln Möt James Lovelock står att Devon ligger österut från London. Korrekt är i stället att det ligger västerut. Tack till Mats Forsgren, Stockholm, som upptäckte felet. Texten på nätet är korrigerad.
Rättelser sedan 2000
Forskning & Framstegs policy är att fel ska omtalas. Läsarna ska kunna lita på det som står i tidningen.
När vi upptäcker ett sakfel publicerar vi rättelsen här. Rättelserna trycks också i papperstidningen.
Utöver rättelser av rena sakfel har vi också återkopplingar där meningsskiljaktigheter, synvinklar och allmänna intressanta frågeställningar i samband med tidigare artiklar kan ventileras. Återkopplingarna hittar du här.
F&F 1/2010
F&F 8/2009
-
Det blåser mest på dagen
(artikeln Bilen som elverk)
Det blåser inte mest på natten, vilket vi skrev i Bilen som elverk i F&F 8/09. Tack till Jan-Olov Liljenzin som upptäckte felet.Texten på nätet är korrigerad.
F&F 7/2009
-
Fem gånger jordbanans radie
(artikeln Röd jätte fångad före explosionen)
I Fokusnotisen Röd jätte fångad av solen i F&F 7/09 råkade vi skriva att radien på stjärnan Betelgeuse är fem gånger jordens radie. Det skulle ha stått fem gånger jordbanans radie. Detta motsvarar ungefär tusen gånger solens radie. Texten på nätet är korrigerad. Tack till Sten Kaijser som var först att påpeka felet. Harald W. Thorburn skrev så här: I en gammal astronomibok, som jag läste för länge sedan, fanns en liknelse. Om en yngling avlossar ett gevärsskott på Betelgeuse yta och kulan går runt hela stjärnan är han en gammal gubbe när han träffas av kulan.
F&F 6/2009
-
Aguti ska det vara
(artikeln Fällor kräver mer av fotografen)
Djuret nedtill på sidan 59, bild 11, i F&F 6/09 är en aguti och inte någon paka. Tack till Anders Bygert som upptäckte felet.
-
Aguti ska det vara
(artikeln Dolda kameran på liv och död)
Djuret nedtill på sidan 59, bild 11, i F&F 6/09 är en aguti och inte någon paka. Tack till Anders Bygert som upptäckte felet.
-
Fel diameter
(artikeln Nedslag)
I artikeln Nedslag i F&F 6/09 blev det fel mått på New Quebec Crater på sidan 20. Diametern är drygt 3 000 meter. Tack till Sven Hugosson som upptäckte felet.
F&F 5/2009
-
Fel molekyl
(artikeln Fruktsocker värre än druvsocker)
I notisen Fruktsocker värre än druvsocker på sidan 4 i F&F 5/09 har tyvärr en molekylmodell föreställande laktos nästlat sig in i stället för fruktos. Stort tack till Gösta Brunow i Saltsjöbaden som var först med att påpeka denna fadäs.
-
Förindoeuropeiskt
(artikeln Sigillen berättar)
I Sigillen berättar, avdelningen Bilden i F&F 5/09, om den så kallade indusskriften kom språket att felaktigt omnämnas som fornindoeuropeiskt. Förindoeuropeiskt ska det vara. Texten på nätet är korrigerad.
F&F 4/2009
-
Omkastade kurvor
(artikeln Unga flyttar alltmer)
I bild 2 på sidan 39 i F&F 4/09, som visar svenskarnas flyttningsbenägenhet från 1970 och framåt, avser övre kurvan dem som inte arbetar medan den undre gäller dem som har arbete.
-
Ål trålas ej
(artikeln Återkoppling: Lokalt miljöengagemang utan motstycke)
I ett nyhetsbrev från F&F den 6 mars 2009 angavs att trålfiske av den utrotningshotade ålen skulle vara tillåtet i nationalparken. Detta var dock en missuppfattning från redaktionens sida, och det är trålning efter räkor som kommer att ske.
F&F 1/2009
-
Fel fysikterm
(artikeln Hur fungerar en våg för kvarkar?)
I svaret på Fråga F&F borde ordet ‘vikt’ ha varit ‘tyngd’. Tack till Hans Öberg i Bromma för påpekandet. Artikeln på webben är justerad.
-
Felvänd bild
(artikeln Kampen om det arabiska språket)
I artikeln om det arabiska språket har bild 1 på sidan 53 kommit att bli tryckt upp-och-nedvänd. Forskning & Framsteg beklagar misstaget.
-
Fel namn på genvariant
(artikeln Genernas geografi)
I artikeln Genernas geografi, F&F 1/09, kallades genvarianten I1a* felaktigt 1a*. Tack till Bjarne Däcker i Segeltorp som påpekade detta.
F&F 7/2008
-
En väte för mycket
(artikeln Umami får det att vattnas i munnen)
I artikeln Umami får det att vattnas i munnen har molekylen natriumglutamat avbildats felaktigt. I dess gängse form, som vi avsåg att visa, har det smugit sig in ett extra väte (vit boll) på det kol som vetter mot natriumjonen (gul boll). Tack till Helena Grennberg, professor i organisk kemi vid Uppsala universitet, som påpekade detta. Hon poängterar också att molekylen i en hypotetisk, helt neutral vattenlösning kommer att ha ytterligare två laddade delar.
F&F 6/2008
-
Diesel bidrar mindre till utsläpp
(artikeln De gröna avlatsbreven)
I rutan på sidan 24 i F&F 6/08, Klimatkompensation i siffror, borde det ha stått att utsläpp av ett ton koldioxid motsvarar omkring 650 mil med dieselbil (i stället för angivna 460). Därmed blir det också tydligt att bilar drivna med diesel bidrar mindre till koldioxidutsläppen än de som drivs med bensin (som släpper ut ett ton på cirka 520 mil). Tack till Henrik Zetterström och Gottfried Vieider som oberoende av varandra uppmärksammade felet. Texten på fof.se är korrigerad.
F&F 4/2008
-
Minus blev plus
(artikeln Läsplattan skonar miljön)
I artikeln om läsplattor hade de positiva och negativa laddningarna blivit omkastade i illustrationen på sidan 27. Tack till John Wandler som uppmärksammade detta.
-
Citronfjärilen väver ingen kokong
(artikeln Vårens första fjäril)
I artikeln om citronfjärilen sägs på sidan 20 att dess larv väver in sig i en puppa. Citronfjärilen spinner ingen dock kokong utanpå puppan. Larvhuden spricker, och fram kommer puppan. Tack till Björn Nordzell som uppmärksammade oss på felet. Texten på webben är uppdaterad.
-
Trä, inte cellulosa
(artikeln Läsplattan skonar miljön)
I en faktaruta till artikeln om läsplattor står felaktigt cellulosahaltigt och cellulosafritt papper. Detta bör vara trähaltigt respektive träfritt tryckpapper. Exempel på användningsområden är direktreklam och kataloger (trähaltigt), respektive böcker och kopieringspapper (träfritt). Tack till Carl Kempe, Ants Teder och Gunnar Söder, som alla tre upptäckte felet. Texten på webben är uppdaterad.
-
Produktion och kapacitet
(artikeln Världens vindkraft)
Listan på sidan 40 visar installerad kapacitet för vindkraft i världen, och inte elproduktion. Produktionen är omkring en femtedel så stor. Tack till Jan-Olov Liljenzin som uppmärksammade oss på felet. Texten på webben är rättad.
F&F 2/2008
-
Slutartid
(artikeln Christer Fuglesang: Den svåra konsten att fotografera norrsken från rymden)
På sidan 16 talas av misstag om bländartid. Det ska naturligtvis vara slutartid. Artikeln på webbplatsen är justerad.
F&F 8/2007
-
Förtydligande om kulknapp
(artikeln Marie Allen - Hon avslöjar moderna och historiska brott)
Bildtexten på sidan 36 har rubriken Dödande kulknapp. Det ska dock betonas att detta inte är fastslaget med säkerhet. Enligt ballistiska experiment sköts Karl XII på långt håll, sannolikt med en järnkula från en norsk kanon. Å andra sidan har Marie Allen funnit att dna på kulknappen är av samma variant som blodspår på Karl XII:s handskar.
-
Hänvisning till fel artikel
(artikeln Vad tycker du om att Nobels fredspris har breddats?)
F&F frågar på sidan 66 hänvisar till artikeln på sidan 12. Det är dock artikeln på sidan 52 om Nobels fredspris som avses. Texten på webben är korrigerad.
-
Fel religiös tillhörighet på expresident
(artikeln Från fred till frid)
Jimmy Carter beskrivs i artikeln Från fred till frid som kväkare, men han är baptist. Tack till Anders Nilsson som såg felet. Texten på webben är korrigerad.
F&F 7/2007
-
Partenogenes, och inget annat
(artikeln Fuskare gjorde vetenskapligt genombrott)
I notisen Fuskare gjorde vetenskapligt genombrott, används felaktigt ordet partogenes, som ska vara partenogenes. Termen härstammar från grekiskans parthenos, som betyder jungfru. Man kan tänka på Parthenon, templet som är tillägnat jungfrugudinnan Athena. Stort tack till Jörgen Malmquist, ämnesexpert i medicin, Nationalencyklopedin, som påpekade felet. Artikeln på webben är rättad.
-
Napoleon intog Moskva
(artikeln Kyla räddar liv)
I rutan Mest militära källor i artikeln Kyla räddar liv, F&F 7/07, sägs felaktigt att Napoleons mäktiga Grande Armée förgäves försökte inta Moskva år 1812. I själva verket intog han Moskva på hösten det året. Men sedan staden stuckits i brand tvingades armén till ett förödande återtåg. Detta blev vändpunkten i Napoleons karriär. Texten på webben är ändrad.