arter

Bild: Anne Cecile Guthmann

Molekylärbiologi / Fokus

Tjuvfiskade hajfenor spåras med kriminalteknik

Rättsmedicinska metoder har blivit ett viktigt verktyg för att bevara utrotningshotade arter.

Genom att analysera dna har amerikanska och brasilianska forskare lyckats ursprungsbestämma hammarhajfenor sålda i Hong Kong.

Bild: Håkan Elofsson

Signerat

Därför ska allt levande beskrivas

Kunskapen om vår natur är grunden för vår överlevnad, skriver idéhistorikern Gunnar Eriksson. Nu samlas det svenska landskapets tiotusentals livsformer i ett mäktigt bokverk, Nationalnyckeln.

Sett i stora drag är Sverige en grusbank som i geologisk nutid lyfts ur havet och skakat av sig inlandsisen.

Bokanmälan: Fascinerade praktverk – trots titeln

Erik Leonard Ekman är okänd men värd ett bättre öde. Han levde 1883–1931 och var ett slags sentida Linnélärjunge.

Dolda kameran på liv och död

Naturvårdare i Norrbotten använder fotofällor för att utrota mårdhundar, en främmande art i Sverige. På andra håll är fällorna viktiga i arbetet med att bevara hotade djur.

Just nu spejar över hundra kameror i norrbottniska skogar efter mårdhundar. Arten kommer från östra Asien och flyttades västerut som pälsvilt i före detta Sovjetunionen.

Bokanmälan: Darwin och den avförtrollade världen

Med Darwin blev världen begriplig, men det var inte självklart hur evolutionen gick till. Botanikens förunderliga maskineri kartläggs i en ny biologibok.

Darwinjubileet har föranlett en nyutgåva av den store forskarens självbiografi, en liten och ganska anspråkslös skrift.

Bild: Håkan Elofsson

Signerat

Tre obekväma sanningssägare

Galileo, Darwin, Martinson – flera jubileer infaller i år, milstolpar inte bara i vetenskapens historia. De markerar även betydande förskjutningar i vår bild av oss själva och vår plats i kosmos.

När Galileo Galilei för 400 år sedan riktade sitt teleskop mot stjärnhimlen satte han in jorden och människan i ett större sammanhang.

Fråga F&F / Fråga F&F

Hur ändras antalet kromosomer?

Fråga:

Miljövården krävs på bevis

Naturvårdarna befinner sig flera decennier efter läkarna i arbetet med att ta reda på om deras metoder gör mer nytta än skada.

Redan 1975 fanns det vetenskapligt stöd för att blodproppslösande mediciner kan rädda livet på en människa efter en akut hjärtattack.

Återkoppling: Alltför förenklat om Homo sapiens

Torbjörn Fagerström driver en sympatisk tes när han i F&F 8/08 avvisar kreationistiska och socialkonstruktivistiska försök att definiera människan som unik och skild från övriga naturen. Han vill att vi ska sluta sätta människan på piedestal och betonar att vi, precis som alla andra organismer, har en lång evolutionär historia.

Men i sin argumentation för en biologisk-politiskt korrekt bild av människan trivialiserar Fagerström de biologiska skillnader som ändå finns mellan Homo sapiens och de stora människoaporna.

Varför är tropiska djur så vackra?

Hur kommer det sig att fåglar och fiskar är så mycket mer färggranna i tropikerna än på våra breddgrader? Den nytta som färgerna gör i varmare länder skulle väl kunna vara värdefull även för djuren hos oss?

Svar:

- Frågan antyder att andelen bjärta arter är större i tropikerna.