pulsarer

Bild: NASA, ESA, M. JEE, H. FORD/J. H. UNIV.

Astronomi / Fokus

Mörk materia ger sig tillkänna?

Svenska forskare avslöjar första tecknen på möjlig mörk materia.

Runt jorden färdas instrumentet Pamela på en rysk observationssatellit. Med instrumentet mäter astrofysiker vilka partiklar som finns i den kosmiska strålningen i jordens atmosfär.

Astronomiåret / Vidvinkel

Firas med unika frimärken

Internationella Astronomiåret firas av svenska Posten med nya rymdfrimärken.

De tillägnas projektet PoGoLite och avbildar själva instrumentet till höger. Det ska mäta gammastrålar från några av rymdens mest högenergetiska objekt - pulsarer, neutronstjärnor och svarta hål.

Supernova 1987A fyller 20 år

Det blev en explosion i supernova- forskning.

Den 24 februari 1987 såg Ian Shelton något nytt på sina bilder av vår granngalax Stora magellanska molnet.

Rymdens magnetiska fyrar

Magnetarer är snabbt roterande neutronstjärnor med oerhört starka magnetfält.

I mellandagarna för ett år sedan, den 27 december 2004 klockan 22.30, träffades satelliten Integral av en intensiv skur av mycket energirik strålning, så kallad gammastrå

Första pulsarparet funnet

Första dubbelpulsaren sätter strålkastarljuset på neutronstjärnors atmosfär.

En internationell grupp av astronomer har hittat det första pulsarparet någonsin. Med astronomiska mått ligger det inte långt från oss, bara 2 000 ljusår in i Vintergatans djup.

Det ingen vet

Något är fel i fysikens stora teorier. Men exakt vad är svårt att veta.

Om ett par år, möjligen redan 2005, kommer fysikerna kanske att tillverka riktiga svarta hål i laboratorium.

In i pulsarens källa

Jetstrålar från pulsaren vinglar fram och tillbaka.

Det rymdbaserade röntgenteleskopet Chandra har tagit en serie närbilder på en pulsar i stjärnbilden Vela.

Urgammal planet överraskar

Planeter kan bildas trots sparsam tillgång på tyngre grundämnen, visar en planet som nu siktats med Hubbleteleskopet.

För snart 13 miljarder år sedan tog en planet form runt en stjärna som i storlek inte var helt olik vår egen sol.

Finns någon där?

Vi kan aldrig begripa det oändliga. Ännu mindre kan vi fatta omfattningen av att det inte skulle finnas andra tänkande varelser.

I själva verket bör en ofantlig mängd intelligenta varelser dela vårt solsystem med oss.

Krabbnebulosan genomlyst

Den vackra Krabbnebulosan är en av stjärnhimlens mest studerade sevärdheter. Men dess ursprung är fortfarande en gåta för astronomerna.

Denna text finns inte i vårt webbarkiv, men kan hittas i F&F 1/2001 på sida 8.

1 kommentar