Historiens värsta influensa
Spanska sjukan rasade 1918-20. Man beräknar att pandemin krävde uppåt 50 miljoner liv. Knappt hälften var unga människor mellan 20 och 40 år. En förklaring kan vara att den äldre befolkningen hade ett bättre skydd eftersom de varit utsatta för tidigare influensapandemier som rasade i slutet av 1800-talet.
Det virus som orsakade spanska sjukan har nyligen kunnat återskapas i laboratorium. En svensk läkare, Johan Hultin, hämtade år 1997 lungvävnad från en smittad kvinna som legat begravd i permafrosten i Alaska sedan epidemin rasade.
Amerikanska forskare, med Jeffery Taubenberger i spetsen, tog ur detta prov (och ur prov från döda, smittade amerikanska soldaters lungor) fram virusets hela arvsmassa. De har nu kunnat göra nya, levande virus, som de beskriver i Nature och Science i oktober i år. Det visade sig att detta virus var ett fågelinfluensavirus som förändrat mellan 25 och 30 av sina totalt 4 400 aminosyror i arvsmassan. Det tycks alltså inte ha blandat sin arvsmassa med människovirus, som skett vid andra pandemier.
När forskarna testade det återskapade viruset visade det sig vara mycket potent. Exempelvis bildade det hela 50 gånger flera viruspartiklar när det infekterade mänskliga lungceller, jämfört med en modern stam av influensavirus. Forskarna kommer nu att analysera viruset noggrant för att se vilka förändringar som gjorde det så farligt.
Läs mer om jakten på viruset i vetenskapsjournalisten Gina Kolatas bok Spanska sjukan (recenserad i På jakt efter spanska sjukan, F&F 1/01).
