Skräppost hotar Internet

Skräp via e-post, eller spam som det kallas på engelska, handlar om oönskademeddelanden och massutskick av e-brev. Porr, billig Viagra, omplacerade lånoch Nigeriabrev är det vanligaste innehållet i skräpposten på Internet. Det visar företaget Surf Control som listade de tio vanligaste typerna av spam i början av året.

- Om spam inte stoppas med lagstiftning och tekniska lösningar kommerInternets värde som kommunikationsverktyg att rasa, säger Mårten Nelson,e-postexpert vid analysföretaget Ferris Research som har kartlagt reklam viae-post i Europa och USA.

Fortsätter utvecklingstakten kommer Internetanvändarna i slutet av 2003 attfå mer skräppost än riktige-post i sina datorer, visar olika utredningar. Orsaken till problemet äratt det kostar så litet att använda Internet som verktyg för marknadsföring.

- Det är väldigt billigt att skicka e-brev, och även med en mycket lågsvarsnivå lönar sig spam. Ökningen beror också på att e-postadresser harblivit lättillgängliga. I dag kan man köpa en miljon e-postadresser för ca30 dollar.

Men det finns motkrafter. EU har givit direktiv som förbjuder reklam via e-post utan mottagarens samtycke. I Sverige kommer lagen att träda i kraftden 31 oktober.

- Vi anser att lagen är bra. Det blir tydligt vad som gäller, nämligen attkonsumenten inte först måste säga ifrån att han eller hon inte vill hareklamen, säger Catharina Jonson vid Konsumentverket.

Den som inte följer reglerna bryter mot marknadsföringslagen och kan åläggasatt vid vite sluta med marknadsföringen. Men lagen gäller bara för företag imedlemsländerna. Organisationer i exempelvis USA eller Asien kan fortsättaatt skicka reklamen. Dessutom, påpekar Catharina Jonson, ligger det i sakensnatur att oseriösa företag inte följer reglerna och försöker kringgålagstiftningen.

- EUs lagstiftning kommer att ha positiv effekt på spam som kommer frånorganisationer med god affärsetik, vilket uppskattningsvis är 10 procent avalla skräpbrev. Lagstiftningen kommer inte ha någon effekt på spam som harsitt ursprung utanför EUs gränser. Dessutom är det ofta svårt att spåra demsom skickat skräpet, säger Mårten Nelson.