Återkoppling: Diesel mer effektivt än bränslecell

En motors verkningsgrad är ett mått på hur effektivt den utnyttjar bränslet, alltså förhållandet mellan tillförd och nyttiggjord energi.

Skillnaden mellan bränslecellens verkningsgrad och förbränningsmotorns är inte så stor som det anges i artikeln om man mäter från de olika energislagens ursprungskällor fram till bilens hjul (eng. from well to wheel), den s k systemverkningsgraden. Däri inräknas den energi som går åt exempelvis för att borra efter och pumpa upp olja och skeppa den över haven, liksom energin som krävs för att utvinna de ämnen som ingår i bränsleceller och att tillverka och eventuellt omvandla de drivmedel som används.

Peter Ahlvik och Åke Brandberg på konsultföretaget Ecotraffic har på uppdrag av Vägverket räknat ut systemverkningsgraden för sammanlagt 98 olika kombinationer av drivmedel, motorer och drivsystem. Rapporten gäller läget år 2012, alltså när det skett viss teknikutveckling på både motor- och drivmedelssidan.

Resultaten från studien visar att systemverkningsgraden i otto- och dieselmotorer med bensin respektive dieselolja som drivmedel kommer att ligga på 12–15 procent. (Våra vanliga bensinmotorer i personbilar är ottomotorer.)

Hybridbilar med bränsleceller kommer att ha en systemverkningsgrad på 16 procent om de drivs med bensin (som i bilen omvandlas till vätgas). Det är lägre än för hybridsystem med motor av dieseltyp som drivs med dieselolja. De senare beräknas nå nära 19 procent. Hybrider med ottomotor förutses ligga på 15 procent år 2012.

Det bör noteras att man då utgår från fossila bränslen, vars långsiktiga framtid av många skäl kan diskuteras. Om man däremot utgår från biobränslen kommer jämförelsen i ett annat läge som gynnar bränslecellens systemverkningsgrad gentemot dieselmotorns.

Man kan också tanka bränslecellsbilarna direkt med vätgas tillverkad genom elektrolys av vatten med hjälp av el. Då får man en betydligt bättre systemverkningsgrad, men utredarna anser att det är ett orealistiskt alternativ eftersom vi i dag saknar den nödvändiga elkraften.

I en kort artikel i samma Tema behandlas också en motor som drivs med komprimerad luft. Räckvidden anges där troligen felaktigt till 30 mil. Vore siffran korrekt skulle det innebära en helt formidabel verkningsgrad för luftmotorn.

Från den franska tillverkaren finns tyvärr inga uppgifter om motorns verkningsgrad. Tidningen Ny Teknik, som också skrivit om bilen, jämför med de luftmotorer som svenska Atlas Copco har på sitt program. Deras verkningsgrad är ungefär som en bensinmotors. Om den franska bilens motor skulle ha denna verkningsgrad kan den rulla högst 5 mil på full tank.