Världens bästa universitet
Harvard är bäst i världen, Cambridge i Europa.
För att rangordna de tusentals universitet som finns i världen krävs både tydliga kriterier och omfattande datainsamling. Ett universitet i Shanghai, Kina, har nu givit sig i kast med detta arbete och sammanställt data om fem egenskaper hos drygt två tusen universitet.
Det som räknats är antalet Nobelpristagare (var de arbetade när de fick priset), antalet artiklar i världens två mest prestigefyllda tidskrifter (brittiska Nature och amerikanska Science), två olika mått på hur ofta artiklar från respektive universitet citeras av andra forskare, samt ett mått på universitetets produktivitet (indikatorerna ovan dividerade med antalet aktiva forskare).
Självklart kan rader av vägande invändningar riktas mot detta projekt, men dess styrka är ändå att måtten är objektiva och kan kontrolleras av vem som helst. Resultaten verkar också rimliga. Se själv här till höger:
Världens tio bästa universitet
- Harvard University, USA
- Stanford University, USA
- California Institute of Technology (Caltech), USA
- University of California, Berkeley, USA
- University of Cambridge, Storbritannien
- Massachusetts Institute of Technology (MIT), USA
- Princeton University, USA
- Yale University, USA
- University of Oxford, Storbritannien
- Columbia University, USA
Förutom Storbritanniens två mest berömda universitet finns enbart lärosäten på USA:s öst- och västkust på listan.
Europas tio bästa universitet
- University of Cambridge, Storbritannien världsrang 5
- University of Oxford, Storbritannien 9
- Imperial College, Storbritannien 17
- University College London, Storbritannien 20
- Eidgenössische Technische Hochschule Zürich, Schweiz 25
- Karolinska institutet, Sverige 39
- Universiteit Utrecht, Nederländerna 40
- University of Edinburgh, Storbritannien 43
- Universität Zürich, Schweiz 45
- Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland 48
Halva listan - däribland de fyra första platserna - upptas av brittiska universitet, och även de övriga fem ligger i länder där det talas germanska språk.
Sveriges tio bästa universitet
- Karolinska institutet 39
- Uppsala universitet 59
- Lunds universitet 93
- Stockholms universitet 102
- Göteborgs universitet 152
- Umeå universitet 152
- Kungliga Tekniska högskolan, KTH 201
- Sveriges lantbruksuniversitet, SLU 201
- Chalmers tekniska högskola 251
- Linköpings universitet 351
De fyra i topp överraskar knappast någon, men att Umeå skulle göra jämnt lopp med Göteborg och SLU med KTH får säkert en del ögonbryn att lyftas.


Kommentarer
Forskningsrankning inte universitetsrankning
En rankning enligt dessa kriterier visar enbart på vilka Universitet som satsar på forskning inte på universitetens utbildningsskicklighet.Många forskare och Nobelpristagare är t.ex. utbildade på ett annat Universitet än det där dom senare utför sin forskning, vilka är det då som skall rankas högst? Plantskolorna eller de universitet som “köper upp” forskarna.
Svar till: "Forskningsranking inte universitetsranking"
De som gjort undersökningen har faktiskt tagit hänsyn till just det du nämner genom deras indikator “Alumni” (se hemsidans metodbeskrivning!). Förvisso är detta en ganska liten del av den totala slutpoängen (10% vilket kanske skulle vara högre) men om man kollar på listan för de bästa i världen så kan man kolla bara på “Alumni”-kolumnen för sig då det visar sig att University of Cambridge är bäst i världen./Jafet
Felaktigheter i FoF-artikel
Läste med intresse artikeln om “Världen bästa universitet” men anade direkt “ugglor i mossen”.Tyvärr stämmer siffrorna publicerade i FoF inte med de som ges i källan.En snabb kontroll ger följande svenska “tio i topp”-lista 2004: * Karolinska institutet 46 * Uppsala universitet 74 * Lunds universitet 92 * Stockholms universitet 98 * Göteborgs universitet 159 * Kungliga Tekniska högskolan, KTH 166 * Chalmers tekniska högskola 203 * Sveriges lantbruksuniversitet, SLU 228 * Umeå universitet 237 * Linköpings universitet 430Observera att ordningen nu är annorlunda.På länken kan man också hitta motsvarande ranking 2003 och då stämmer det bättre med FoF-artikeln. Dock inte helt, beroende på konstig numrering i första kolumnen! Bl.a. ska inte GU och UU, KTH och SLU ha samma ranking även om det vid första anblicken verkar så! Lärdom: Inte nog med att det kan vara vanskligt att sätta kriterier för att ranka universitet, utan resultaten kan också förvanskas på vägen! Kolla alltid källan.
En ny lista hann publiceras
Listan i F&F 6/04 hade sin vetenskapliga publicering i vintras. Sedan vi diskuterat med några olika personer om huruvida dess kvalitet var sådan att rankningen var intressant att återge, skrevs notisen på senvåren och publicerades i F&F i augusti. Vad som hände efter pressläggningen var att en ny lista, avseende 2004, lades ut på nätet av det kinesiska universitetet. Den bygger på nya data och ser litet men inte mycket annorlunda ut än 2003 års lista.Lars Ulander skriver också att de rangnummer som F&F uppgivit inte stämmer. F&F har använt de tal som betecknas som “Rank”. Från och med rang 102 är rangerna inte individuella utan bildar större grupper. När det i F&F står att både Umeå och Göteborgs universitet har världsrang 152 betyder det sålunda att de ingår i gruppen som ligger mellan 152 och 200; dvs. på delad 152:a plats. Inom grupperna är universiteten sorterade i bokstavsordning. Uttalandet att GU och UmU, resp. KTH och SLU inte ska ha samma rang skulle behöva förtydligas av Lars Ulander, eftersom det i våra utskrifter ser ut som om de uppgifter vi publicerat stämmer med källan, dvs att de ingår i samma ranggrupper (152-200 respektive 201-250).
Inte objektivt!
Visst kan det vara intressant att jämföra olika universitet och högskolor. Man bör ej för den delen glömma att man starkt kan ifrågasätta de kriterier som utgör betyget. Både Science och Nature är engelska/amerikanska tidskrifter som självklart favoriserar engelstalande forskare vid publicering av artiklar. Det ter sig t.om. lite löjeväckande att tro att alla forskare över hela världen har precis lika stora chanser att få sina artiklar publicerade. Självklart ligger fokus för tidskrifterna även på hemmaplan. Av någon anledning är det alltid de experiment/artiklar som utförs i England eller USA som får störst uppståndelse. Man kan jämföra det med att spela en fotbollsmatch mot England där domaren är engelsman.
Skriv ny kommentar (OBS att det kan ta några timmar eller mer innan kommentaren hunnit godkännas för publicering!)