Vem ska veta vad om dina mediciner?

Den 27 april i år röstade riksdagen ja till den nya Läkemedelsförteckningslagen. Den innebär att Apoteket AB ska börja föra detaljerade register över läkemedel. I dem registreras namn och personnummer på patienten, datum, vilken vara som hämtats ut och mängden. Uppgifterna ska bevaras i femton månader. Enligt lagen ska förskrivande läkare, förutom patienten, ha tillgång till uppgifterna och även farmaceuter. Patienten ska ge sitt godkännande till att dessa tittar i registret. Hur detta i praktiken ska kunna garanteras är i skrivande stund inte klart.

Läkemedel påverkar varandra

Bakgrunden till lagen är att allt fler äter alltmer mediciner.

- Vi tittade på drygt 600 äldre hjärtpatienter i Uppsala, och dessa tar i genomsnitt fem läkemedel var, men antalet varierade mellan ett och 21, säger Per Artursson, professor i läkemedelsformulering vid Uppsala universitet.

I en annan studie visade sig äldre i Jönköpings län äta i genomsnitt elva läkemedel, utskrivna av i genomsnitt tre läkare.

Olika läkemedel kan påverka varandra och därmed effekten (se Dos efter person, F&F 5/02). Det gäller även naturläkemedel som johannesört. Per Arturssons forskning visar att det i tarmslemhinnans celler finns speciella proteiner som aktivt transporterar in många läkemedel i kroppen. Hur väl ett läkemedel tas upp är beroende av i vad mån proteinerna är upptagna med att transportera även andra läkemedel.

Register för kontroll och forskning

Registret är tänkt att hjälpa läkare att se vilka andra mediciner som patienten äter. Det gör det lättare att anpassa läkemedelstyp och dosering. Särskilt gäller detta patienter som är äldre och kanske litet förvirrade.

Samtidigt uppstår problem när man inte vet hur patienters integritet ska skyddas. Både från utomstående och från dem som har rätt att ta del av uppgifterna.

- Hur ska man veta att just den förskrivaren, just nu, har rätt att titta på just den patientens uppgifter? Sådant går att kontrollera i efterhand, men då måste det ske tillräckligt ofta och noggrant för att avskräcka missbruk, säger Elisabeth Rynning, professor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet.

Uppgifter om läkemedelsanvändning ska nu också kunna överföras till ett speciellt Hälsodataregister i Socialstyrelsens regi. Det blir möjligt genom att receptregisterlagen utvidgas. Enligt Måns Rosén, chef för Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen, skulle ett sådant läkemedelsregister ha kunnat avslöja att läkemedlet Vioxx ökar risken för hjärtsjukdom.

Vi hade kunnat samköra Vioxxanvändare med patient- och dödsorsaksregistret och då se att det fanns större risk för dem som tagit Vioxx, säger han till tidningen Läkemedelsvärlden.

Nytta vägs mot integriteten

Ett läkemedelsregister över individer kan vara intressant även för andra än de som enligt lagen har rätt att ta del av uppgifterna. En arbetsgivare kan lockas att fråga om en arbetssökande vill visa ett utdrag ur registret, precis som ett försäkringsbolag inför tecknandet av en sjuk- eller livförsäkring.

- Och en tonårsflickas föräldrar kan ju vara intresserade av om hon exempelvis hämtat ut p-piller, säger Elisabeth Rynning.

Den pågående Patientdatautredningen undersöker bland annat om det skulle vara möjligt att ha en för alla vårdgivare sammanhållen patientjournal, där inte bara läkemedelsanvändning utan alla uppgifter om patienten samlas. Fördelen är att en sådan journal ger en bättre helhetsbild, något som skulle stärka patientens säkerhet. Sannolikt kommer också bara de som behandlar patienten att ha tillgång till alla uppgifter. Nackdelen är att om all känslig information finns samlad på ett ställe, kan ett intrång göra stor skada.