• Skip to Navigation
  • Skip to Content
Hem

Återkoppling: Avsedd för nordbor?

Av Olga Skouridina Jonsson ur F&F 5/2006.

En läsare har reagerat på uttrycket “oss nordbor”.

I bokrecensionen av Åke Daun står det: “Bland invandrargrupperna är det polackerna som visat sig extra framgångsrika… . Till utseendet liknar de oss nordbor . . .”

Detta ger en känsla av att texten är avsedd för nordbor (som har ett visst slags utseende som polackerna har turen att likna). Menar verkligen författaren att alla Forskning & Framstegs läsare är etniska “nordbor”? Varför tänker ni inte på att någon med invandrarbakgrund och motsvarande utseende av en händelse kan öppna er tidning, bläddra igenom och stanna vid en rubrik som har ordet “invandrare”? Jag blir ledsen av en sådan arrogans och ignorerande av personer med icke-nordisk etnicitet.

OLGA SKOURDINA JONSSON, invandrare

Svar:

Jag beklagar tolkningen av “oss nordbor”. Låt gå för att det var tanklöst av mig, men “nordbor” är faktiskt ingen etnisk beteckning, utan avser helt enkelt de människor som bor i Norden. “Etniska nordbor” är något annat och existerar egentligen inte. Det skulle förutsätta att nordborna talade samma språk och delade samma historia, vilket de inte gör. När jag använder en referens som “oss nordbor” i en tidskrift utgiven i Sverige är därför detta korrekt. Brevskrivaren tillhör själv nordborna, som bosatt i Norden, alltså med avseende på just denna geografiska bestämning. Nordbor ser generellt ut som skandinaver, finländare, balter, ryssar och polacker, vilka lätt smälter in i den nordiska befolkningen. Att detta har vissa fördelar för dem som bor i den här delen av världen är väl känt.

“Invandrare” ansågs vara en positivt klingande term när den introducerades på 70-talet, i stället för ordet “utlänning”, som då ansågs ha negativ klang men som inte alls hade det tidigare. De italienska immigranterna som kom på 1940-talet omtalades som utlänningar utan negativ bibetydelse. Ordet färgas av tidsandan, men försöken att hitta på nya ord är patetiska. Ändå är den lexikala innebörden av “utlänning” fortfarande “en person som kommer från ett annat land”.

Jag hävdar att min egen hustru sedan 23 år fortfarande är både “utlänning” och “invandrare” - från Sovjetunionen. Hon har inte ens “turen” att se nordisk ut, eftersom hon är armeniska. Jag är formligen omgiven av utlänningar både i min familj och min vänkrets, “nya svenskar” (hemska ord!) från alla världsdelar. Själv kan jag inte tänka mig att leva i ett etniskt homogent Sverige, som det Sverige i vilket jag växte upp.

Läs gärna tidskriften Invandrare & Minoriteter, vars styrelse jag är ordförande i. Får jag också rekommendera min senaste bok En stuga på sjätte våningen. Svensk mentalitet i en mångkulturell värld (Symposion 2005).

ÅKE DAUN

Författare: 
Olga Skouridina Jonsson
Redaktör: 
Lotta Fredholm
  • balter
  • Daun
  • etnicitet
  • finländare
  • immigranter
  • immigration
  • invandrare
  • invandrargrupper
  • nordbor
  • Norden
  • polacker
  • ryssar
  • skandinaver
  • Skouridina Jonsson
  • Sverige
  • utlänningar

Kommentarer

Skriv ny kommentar (OBS att det kan ta några timmar eller mer innan kommentaren hunnit godkännas för publicering!)

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
För att förhindra maskingenererade skräpkommentarer (spam) ber vi dig att svara på nedanstående fråga.
Image CAPTCHA
Skriv tecknen i bilden här (ta hänsyn till versaler/gemener).

Meny

  • Start
  • Prenumerera
  • Webbshop
  • Blogg
  • Arkiv
  • Om F&F
  • Annonsera
  • Lediga jobb
  • Sajtkarta
  • Medicin
  • Fysik & astronomi
  • Humaniora & samhällsvetenskap
  • Biologi, kemi & geologi
  • Teknik & IT
  • Aktuellt nummer
  • Föregående nummer
  • Adresser till oss
  • Adressändra
  • Aktuellt nummer
  • Arkiv
  • Beställ
  • Bilden
  • Bokuppslaget
  • E-post till oss
  • F&F frågar dig
  • Fokus
  • Fråga F&F
  • Försäljningsställen
  • Gamla lösnummer
  • Hjärnbruk
  • Innehåll i aktuellt nummer
  • Innehåll i förra numret
  • Intressenter och bidragsgivare
  • Kontakt
  • Kundtjänst
  • Ledare
  • Listan
  • Lämna kommentarer om webbplatsen
  • Lästips
  • Lösnummer
  • Nobelpris
  • Nästa nummer
  • Om F&F
  • Omslag sedan 1990
  • Poddsändningar
  • Prenumerera på papperstidningen
  • Pressmeddelanden
  • Redaktionen
  • Rättelser
  • Samlarmappar
  • Senaste kommentarer
  • Shop
  • Sidan X
  • Skicka nyhetstips
  • Sök i papperstidningen
  • Sök på fof.se
  • Vidvinkel
  • Återkopplingar
  • Ändra adress

F&F rekommenderar

Den smutsiga belägringen av Sarajevo
Den smutsiga belägringen av Sarajevo

Sarajevo, de första dagarna i april 1992. Jugoslavien är i sönderfall. Slovenien och Kroatien har redan blivit självständiga efter krigen sommaren...

För 20 år sedan bröt krigen ut i det forna Jugoslavien. Ett av de mest uppmärksammade övergreppen var belägringen av Sarajevo. Oftast beskrevs den som ett krig mellan olika folk, men handlade också om kriminalitet, korruption och krigsbrott.

Användarinloggning

  • Användarnamn och lösenord finns på sidan 5 i papperstidningen.

Direkt i din iPad eller iPhone

Relaterat innehåll

F&F 4/2006
Bokanmälan: Invandrare som sin egen lyckas smed (Bokuppslaget)
Denna polskfödde mans hemkänsla i Sverige är stark. Han älskar naturen och avskildheten. Men fosterland?

Annons

Lediga jobb

Professorer i pedagogiskt arbete
För anställning krävs avlagd doktorsexamen i ett för anställning relevant ämne och dokumenterad vetenskaplig och pedagogisk skicklighet samt god...
Universitetslektor i Pedagogik
Anställningen innebär planering, undervisning och examination på utbildningens grund- och avancerad nivå samt forskarnivå, i fristående kurser,...
Prefekt vid Institutionen för socialt arbete
Prefekten är chef och akademisk ledare för institutionen och har ett ansvar för verksamhetens utveckling och kvalitet, för resurser och resultat och...
Professorship in Glaciology
The main responsibility of the successful candidate will be to motivate, strengthen and develop GEUS’ research activities within the field of...
Ph.D. Fellowship
The position is within the Stem Cell Epigenetics Laboratory (SCEL), headed by Professor Philippe Collas. SCEL focuses on the regulation of gene...
  •  
  • 1 av 507
  • ››

Pressmeddelanden

Prenumerera på Forskning & Framstegs pressmeddelanden.

Forskning & Framsteg • Ansvarig utgivare och chefredaktör Patrik Hadenius. Webbredaktör: Jörn Spolander. • Adress: Box 1191, SE-111 91 Stockholm • Besöksadress Drottninggatan 108
Prenumerationer: 08-555 198 01 (vardagar 9.00–16.00, lunchstängt 12.00–13.00) • Kontaktuppgifter övriga redaktionen • Cookies • Utvecklad av NodeOne