• Skip to Navigation
  • Skip to Content
Hem

Var går gränsen för vem som är syskon?

Av Mattias Isaksson ur F&F 1/2007.

Fråga:Låt säga att två systrar som är enäggstvillingar växer upp under olika omständigheter, men får barn med samma man. Blir barnen precis så genetiskt lika varandra som de skulle ha blivit om de enbart kom från en och samma av de två kvinnorna?

Svar:

Tills alldeles nyligen skulle svaret ha varit att barnen rent genetiskt är helsyskon. Men ny forskning håller på att göra bilden mer invecklad.

Enäggstvillingar är genetiska kloner. Det betyder att deras arvsanlag är identiska. Ändå ser de inte exakt likadana ut, eller har exakt samma personlighet. Skillnaderna beror inte bara på miljön.

I cellkärnan lagras den genetiska koden i form av DNA. Vid befruktningen blandas hälften av mammans gener med hälften av pappans gener till en unik individ. I exemplet är de båda mammornas arvsanlag identiska. Därför kommer de två barnen att dela gener i samma utsträckning som syskon. Men det biologiska arvet kan överföra mer än arvsmassans följd av kemiska bokstäver.

En aktiv gen utgör en mall som kan avläsas och översättas till protein. Varje cell, varje organ, alla kroppens signaler - allt styrs av vilka gener som är påslagna inuti varje cell. Vilka gener som ska avläsas är därför hårt reglerat. Det som blockerar avläsningen av vissa gener och gör andra gener tillgängliga för avläsning är kemiska förändringar av DNA. Detta kallas för den epigenetiska koden. Genetiskt identiska tvillingar kan alltså skilja sig åt i den epigenetiska koden, skillnader som dessutom ökar med åldern. Djurförsök tyder på att denna kod kan ärvas från föräldrar till barn.

Emma Whitelaw vid Queensland Institute of Medical Research i Brisbane, Australien, har gjort experiment på genetiskt identiska mushonor. Beroende på hur aktiv en viss gen är har mössen ljus, mörk eller melerad päls. Musungar, som dessa genetiskt identiska honor fick med en och samma hane, hade oftare sin mammas pälsfärg än vad som kunde förklaras av slumpen. Detta visar att genens aktivitet - den epigenetiska kodningen - fördes över till nästa generation. Emma Whitelaw tror att fenomenet är sällsynt.

- Men om det är så hos människor skulle det kunna förklara uppkomsten av en del sporadiska sjukdomar, säger hon.

Så trots att tvillingsystrarnas barn delar lika många arvsanlag som syskon gör, är de kanske mer olika varandra än vanliga syskon, på grund av att de har ärvt olika aktivering av någon eller några gener från sina mammor.

Undrar du något? Fråga F&F!

Författare: 
Mattias Isaksson
Redaktör: 
Per Snaprud
  • Medicin
  • arvsanlag
  • cellkärnor
  • dna
  • enäggstvillingar
  • epigenetisk kod
  • genetik
  • helsyskon
  • Isaksson
  • mushonor
  • musungar
  • syskon
  • systrar
  • Whitelaw
  • zoologi

Kommentarer

Skriv ny kommentar (OBS att det kan ta några timmar eller mer innan kommentaren hunnit godkännas för publicering!)

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
För att förhindra maskingenererade skräpkommentarer (spam) ber vi dig att svara på nedanstående fråga.
Image CAPTCHA
Copy the characters (respecting upper/lower case) from the image.

Meny

  • Start
  • Ämnen
  • Pren. & Shop
  • Blogg
  • Om F&F
  • Arkiv
  • Kontakt
  • Snabbmeny
  • Aktuellt nummer
  • Föregående nummer
  • Arkiv
  • Sök
  • Adresser till oss
  • Adressändra
  • Aktuellt nummer
  • Arkiv
  • Beställ
  • Bilden
  • Bokuppslaget
  • E-post till oss
  • F&F frågar dig
  • Fokus
  • Fråga F&F
  • Försäljningsställen
  • Gamla lösnummer
  • Hjärnbruk
  • Innehåll i aktuellt nummer
  • Innehåll i förra numret
  • Intressenter och bidragsgivare
  • Kontakt
  • Kundtjänst
  • Ledare
  • Listan
  • Lämna kommentarer om webbplatsen
  • Lästips
  • Lösnummer
  • Nobelpris
  • Nästa nummer
  • Om F&F
  • Omslag sedan 1990
  • Poddsändningar
  • Prenumerera på papperstidningen
  • Pressmeddelanden
  • Redaktionen
  • Rättelser
  • Samlarmappar
  • Senaste kommentarer
  • Shop
  • Sidan X
  • Skicka nyhetstips
  • Sök i papperstidningen
  • Sök på fof.se
  • Vidvinkel
  • Återkopplingar
  • Ändra adress

Svenska designpriset

Rösta på Forskning & Framsteg!

Forskning & Framsteg har nominerats till slutomröstning i Svenska Designpriset 2010. Omröstningen äger rum på nätet och börjar den 30 augusti. Röstningen pågår endast en vecka, så gå gärna in just nu på
http://www.designpriset.se/rostning.php och rösta på Forskning & Framsteg. Tack för ditt stöd!

F&F rekommenderar

Gladaste partiet vinner i valet!

Opinionsundersökningarna är avgörande eftersom vi helst röstar på ett parti i medvind.

Användarinloggning

  • Användarnamn och lösenord finns på sidan 3 i papperstidningen.

Forskning & Framsteg • Ansvarig utgivare och chefredaktör Björn Fjæstad
Adress: Box 1191, SE-111 91 Stockholm • Besöksadress Gamla Brogatan 23 B • Telefon, växel: 08-555 198 00
Prenumerationer: 08-555 198 01 (mån-tor 8.30–11.30, tor även 13–14.30) • Cookies • Utvecklad av NodeOne