• Skip to Navigation
  • Skip to Content
Hem
Genetik / Fokus

På väg mot syntetiskt liv

Av Per Snaprud ur F&F 3/2008.

Amerikanska forskare skräddarsyr arvsmassa åt bakterie.

Nobelpristagaren Hamilton Smith och dna-pionjären Craig Venter är några av forskarna bakom bedriften att tillverka en helt konstgjord kopia av arvsmassan hos en bakterie. Det är ett stort steg närmare möjlig­heten att framställa syntetiskt liv.

- Nu ska vi försöka installera den syntetiska arvsmassan i en bakteriecell, säger Hamilton Smith, molekylärbiolog vid J. Craig Venter Institute i Rockville, USA.

Han har goda chanser att lyckas. Forskargruppen har redan transplanterat all arvsmassa - ett så kallat genom - från en bakterie till en annan.

De nya resultaten, publicerade i tidskriften Science, ingår i det spirande forskningsfältet syntetisk biologi. Forskarna drömmer om att kunna sitta vid en dator och utforma arvsmassa, trycka på “print” och få fram en hel kromosom specialiserad på att till exempel tillverka biobränslen eller bryta ner gifter.

Hamilton Smith fick Nobelpriset i medicin år 1978 för upptäckten av ett slags kemiska saxar som klipper av dna-molekyler. I det nya projektet har han i stället fogat samman korta dna-bitar till en jättemolekyl.

Forskarna beställde 101 bitar av Mycoplasma genitaliums dna från ett postorderföretag. De monterade ihop bitarna i två steg, först med hjälp av tarmbakterier och sedan med bagerijäst.

Resultatet blev ett genom som innehåller 582 970 kemiska bokstäver. Forskarna införde några småändringar för att kunna känna igen den konstgjorda arvsmassan och för att slå ut en sjukdomsframkallande gen.

Det nya genomet är mer än tio gånger större än den största dna-molekyl som någon tidigare har framställt av enkla kemikalier. Genomet är också tre gånger större än arvsmassan hos smittkoppsvirus, vilket betyder att det i teorin skulle vara möjligt att återuppliva smittan utan att ha tillgång till viruset.

Men mycket arbete återstår innan man kan skapa liv i provrör. Den syntetiska arvsmassan måste finnas i en cell för att fungera. Och än så länge har ingen varit i närheten av att på konstgjord väg bygga upp hela det invecklade biologiska maskineri som ingår i en levande cell.

Författare: 
Per Snaprud
Redaktör: 
Jörn Spolander
  • Medicin
  • arvsanlag
  • arvsmassa
  • bagerijäst
  • bakterieceller
  • bakterier
  • celler
  • dna
  • gener
  • genetik
  • genom
  • J. Craig Venter Institute
  • kromosomer
  • molekylärbiologi
  • mykoplasma
  • Nobelpris
  • Science
  • Smith
  • smittkoppsvirus
  • syntetisk biologi
  • tarmbakterier
  • transplantationer
  • Venter
  • virus

Kommentarer

Skriv ny kommentar (OBS att det kan ta några timmar eller mer innan kommentaren hunnit godkännas för publicering!)

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
För att förhindra maskingenererade skräpkommentarer (spam) ber vi dig att svara på nedanstående fråga.
Image CAPTCHA
Skriv tecknen i bilden här (ta hänsyn till versaler/gemener).

Meny

  • Start
  • Prenumerera
  • Webbshop
  • Blogg
  • Arkiv
  • Om F&F
  • Annonsera
  • Lediga jobb
  • Sajtkarta
  • Medicin
  • Fysik & astronomi
  • Humaniora & samhällsvetenskap
  • Biologi, kemi & geologi
  • Teknik & IT
  • Aktuellt nummer
  • Föregående nummer
  • Adresser till oss
  • Adressändra
  • Aktuellt nummer
  • Arkiv
  • Beställ
  • Bilden
  • Bokuppslaget
  • E-post till oss
  • F&F frågar dig
  • Fokus
  • Fråga F&F
  • Försäljningsställen
  • Gamla lösnummer
  • Hjärnbruk
  • Innehåll i aktuellt nummer
  • Innehåll i förra numret
  • Intressenter och bidragsgivare
  • Kontakt
  • Kundtjänst
  • Ledare
  • Listan
  • Lämna kommentarer om webbplatsen
  • Lästips
  • Lösnummer
  • Nobelpris
  • Nästa nummer
  • Om F&F
  • Omslag sedan 1990
  • Poddsändningar
  • Prenumerera på papperstidningen
  • Pressmeddelanden
  • Redaktionen
  • Rättelser
  • Samlarmappar
  • Senaste kommentarer
  • Shop
  • Sidan X
  • Skicka nyhetstips
  • Sök i papperstidningen
  • Sök på fof.se
  • Vidvinkel
  • Återkopplingar
  • Ändra adress

F&F rekommenderar

Den smutsiga belägringen av Sarajevo
Den smutsiga belägringen av Sarajevo

Sarajevo, de första dagarna i april 1992. Jugoslavien är i sönderfall. Slovenien och Kroatien har redan blivit självständiga efter krigen sommaren...

För 20 år sedan bröt krigen ut i det forna Jugoslavien. Ett av de mest uppmärksammade övergreppen var belägringen av Sarajevo. Oftast beskrevs den som ett krig mellan olika folk, men handlade också om kriminalitet, korruption och krigsbrott.

Användarinloggning

  • Användarnamn och lösenord finns på sidan 5 i papperstidningen.

Direkt i din iPad eller iPhone

Annons

Lediga jobb

Professorer i pedagogiskt arbete
För anställning krävs avlagd doktorsexamen i ett för anställning relevant ämne och dokumenterad vetenskaplig och pedagogisk skicklighet samt god...
Universitetslektor i Pedagogik
Anställningen innebär planering, undervisning och examination på utbildningens grund- och avancerad nivå samt forskarnivå, i fristående kurser,...
Prefekt vid Institutionen för socialt arbete
Prefekten är chef och akademisk ledare för institutionen och har ett ansvar för verksamhetens utveckling och kvalitet, för resurser och resultat och...
Professorship in Glaciology
The main responsibility of the successful candidate will be to motivate, strengthen and develop GEUS’ research activities within the field of...
Ph.D. Fellowship
The position is within the Stem Cell Epigenetics Laboratory (SCEL), headed by Professor Philippe Collas. SCEL focuses on the regulation of gene...
  •  
  • 1 av 507
  • ››

Pressmeddelanden

Prenumerera på Forskning & Framstegs pressmeddelanden.

Forskning & Framsteg • Ansvarig utgivare och chefredaktör Patrik Hadenius. Webbredaktör: Jörn Spolander. • Adress: Box 1191, SE-111 91 Stockholm • Besöksadress Drottninggatan 108
Prenumerationer: 08-555 198 01 (vardagar 9.00–16.00, lunchstängt 12.00–13.00) • Kontaktuppgifter övriga redaktionen • Cookies • Utvecklad av NodeOne