Celler från bukspottskörteln studeras i ögat

Ögat kan användas som ett minilaboratorium för att studera enskilda, levande celler under verkliga omständigheter. Det visar en grupp forskare vid Karolinska Institutet och University of Miami. Metoden bygger på en kombination av moderna mikroskopitekniker och gammal kunskap om att ögats immunförsvar är mindre aggressivt, vilket gör det möjligt för främmande celler att etablera sig där. Forskargruppen har visat att tekniken fungerar genom att framgångsrikt transplantera in insulinproducerande betaceller i regnbågshinnan hos möss med konstgjord diabetes.

- Cellerna fick snabbt kontakt med både blodkärl och nerver, och det mest spännande av allt var att mössen, som saknade egen insulinproduktion, blev helt friska från sin diabetes. Cellerna fungerar alltså lika bra i ögat som när de sitter på sin vanliga plats i bukspottkörteln, säger Per-Olof Berggren, professor i experimentell endokrinologi vid Karolinska Institutet och ansvarig för Rolf Lufts forskningscentrum, där metoden till stor del har utvecklats.

Eftersom cellerna sitter fullt synliga på mössens regnbågshinna kan de studeras i mikroskop utan att mössen behöver avlivas. Med hjälp av fluorescerande markörer går det att följa olika cellprocesser i realtid, till exempel cellväxt, celldöd och genuttryck.

- Det fantastiska är att samma celler kan studeras hos samma djur under flera månader. Det ger en helt annan information än när man studerar isolerade celler från avlivade försöksdjur. På sikt innebär det dessutom att man kan minska antalet försöksdjur, säger Per-Olof Berggren.

I princip kan metoden användas för att studera vilken typ av celler som helst, till exempel njurceller, muskelceller och hjärnceller som transplanteras till ögat.

- Vi kommer nu att gå vidare och använda metoden för att i detalj studera de molekylära mekanismer som reglerar den insulinproducerande cellens funktion och överlevnad, säger Per-Olof Berggren.

Studien publiceras i Nature Medicine Online.