Svenska ungdomar dåliga i språk

Antalet sökande till universitet och högskolor i höst ökar igen. Ett ganska säkert tecken på en annalkande lågkonjunktur. Uppgången gäller alla utbildningar. Utom dem i språk.

- Det är en farlig trend. Ska vi kunna konkurrera inom EU måste vi kunna språk, säger Jonas Carlquist, prodekanus vid Humanistiska fakulteten, Umeå universitet.

Språkutbildningarna har sett vikande studentunderlag i tio år, och särskilt de senaste två åren. Framför allt har det gällt tyska men även franska, spanska och italienska. Engelska klarar sig bäst. Vid Lunds universitet är danska ett av få språk som ökar.

Trenden finns över hela Europa, trots att EU-kommissionen har slagit fast att varje EU-medborgare bör tala två EU-språk förutom sitt modersmål.

- Men Sverige halkar efter i internationell jämförelse, säger Jonas Carlquist. Tidigare var svenska ungdomar duktiga på språk. Så är det inte längre. Vi tror att vi kan engelska och tycker att det räcker med det.

Det är många som ser med oro på utvecklingen. Tyskland är till exempel vår främsta handelspartner.

- Det handlar inte bara om språket, utan även om kulturen. Vi svenskar har alldeles för dålig förståelse för andra kulturer, och det kan vara direkt avgörande vid affärer, säger Göran Norén, chef för den näringspolitiska avdelningen på Svenskt Näringsliv.

Språkfattiga taktikval

Något som ofta framförs som orsak till att språkstudierna har minskat är att det på gymnasiet har lönat sig att välja lättare kurser än språk i det individuella valet.

- Taktikvalen på gymnasiet har definitivt givit en dominoeffekt på högskoleutbildningarna, säger Henrik Holmquist på Högskoleverket som för några år sedan utvärderade tyska på högskolorna.

Generellt kan man säga att nivån har sänkts i högskolornas språkundervisning. Färre läser B- och C-kurser, och av dem som börjar hoppar många av. I stället har korta kurser blivit populära, gärna i udda språk som jiddisch och latin. Intresset är också stort för korta kurser i kinesiska och japanska. Dessutom ger högskolorna nybörjarkurser i tyska och franska, eftersom många saknar tillräckliga förkunskaper.

Det saknas lärare

För att öka intresset för språkstudier på gymnasiet införs nu ett system där fördjupade studier i moderna språk ska ge extra meritvärde. Det tycks ge resultat. Gymnasierna noterar att fler vill läsa språk till hösten.

Men möjligen har man hamnat i en ond cirkel. Enligt en rapport från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund saknas redan nu lärare i tyska och franska i grundskolan. Det är rimligt att anta att förhållandet är ungefär detsamma på gymnasiet, även om det inte finns någon samlad statistik. Bristen på språkstudenter ser ut att resultera i än färre språklärare i framtiden.

Att extra meritpoäng ensamma kan få liv i språkintresset är det dock inte många som tror. Enligt Mike Powers, biträdande rektor på Kungsholmens gymnasium, måste språkstudierna också ges en annan ställning.

- Språk borde vara obligatoriskt på alla studieförberedande program i gymnasieskolan. Inom det individuella valet är ju risken stor att språkstudierna inte blir av. Grupperna blir inte tillräckligt stora. Och språktimmarna i gymnasiet har dessutom blivit färre. De måste öka igen.

Eleverna behöver redskap

Eva Wiberg, som är prefekt på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet, tycker också att skolans språkundervisning behöver fördjupas.

- Det är ett glapp mellan skolorna och universiteten. Skolans språkundervisning måste ta tag i det teoretiska och ge eleverna grammatiska redskap för att lära sig språk.

På högskolenivå finns även ett strukturellt problem. Den svenska modellen med väldigt många utbildningsorter gör det svårt att samla de resurser som faktiskt finns i olika språk. Avdelningarna blir för små. För två år sedan slogs samtliga språkinstitutioner på Lunds universitet ihop med dem för film och litteratur för att vinna resurser.

- Vi behöver fler sammanslagningar och samarbeten för att universiteten alls ska kunna behålla forskarkompetensen i de aktuella språken inom landet, säger Eva Wiberg.