• Skip to Navigation
  • Skip to Content
Hem

Sprängd dvärgplanet i nordsvensk myrmark

Av Clas Hättestrand ur F&F 3/2009.

Sveriges största järnmeteorit hittades i somras i Tornedalen. Den tillhör en svärm som föll mot marken före den senaste istiden och ger viktiga ledtrådar till både universums och landskapets historia.

Den 1185 kilo tunga meteoriten påträffades av Thomas och Örjan Österberg i trakten av byn Kitkiöjärvi, sju mil norr om Pajala i Norrbotten. Thomas har tillsammans med sina kolleger letat efter meteoriter i detta område under en rad år och har tidigare gjort många fynd, men aldrig förr hittat något så stort. Meteoriten är äggformad och består till största delen av metallerna järn och nickel, så trots att den väger så mycket är den inte större än en rejäl resväska.

Detta är bara början!

Fortsättningen av artikeln, dessutom med alla bilder, kan du läsa i papperstidningen Forskning & Framsteg.

Har du inte tillgång till papperstidningen? Den finns att köpa på många ställen där tidskrifter säljs. (Om du läser detta just när det nya numret publicerats på nätet, så finns tidningen att köpa i tidningshandeln om några dagar.)

Du hittar ditt närmaste försäljningsställe på Interpress.se genom att söka på ditt postnummer.

När du har papperstidningen, så finns där en kod som gör att du kan läsa även låsta artiklar på nätet. Artiklarnas bildmaterial finns dock inte på fof.se utan bara i papperstidningen.

Tills vidare är du välkommen att här på nätet läsa våra nyhetsnotiser och annat kortmaterial från tidningen. Allt tidningsmaterial äldre än ett år är också öppet för alla att läsa på fof.se.

Vill du läsa en papperstidning som inte är det senaste numret (och därför inte längre finns i tidningshandeln) men från något av de tre-fyra senaste åren, så kan du köpa lösnummer från oss. Klicka på PREN. & SHOP högst upp på sidan. Vill du få tag i ett ännu äldre nummer, hittar du det lättast på något bibliotek .

Vänliga hälsningar från Forskning & Framstegs redaktion

Författare: 
Clas Hättestrand
  • Fysik & astronomi
  • aluminium
  • Antarktis
  • asteroidbälten
  • astronomi
  • bergarter
  • Ceres
  • detektorer
  • dvärgplaneter
  • geografi
  • geologi
  • himlakroppar
  • Högbom
  • inlandsisar
  • istider
  • jordgravitationen
  • Jupiter
  • järnmeteoriter
  • Kepler
  • kisel
  • Kitkiöjärvi
  • kometer
  • kratrar
  • magnesium
  • Mars
  • Mattila
  • Merkurius
  • metalldetektorer
  • meteoritbälten
  • meteoriter
  • meteoritjägare
  • meteoritsamlare
  • meteoritsvärmar
  • mineralogi
  • mineralsamlare
  • Muonionalustameteoriterna
  • myrmarker
  • månen
  • naturgeografi
  • nedslagsområden
  • nickel
  • planetbanor
  • planeter
  • Pluto
  • rymdforskning
  • skogar
  • solen
  • solsystem
  • stenmeteoriter
  • stishovit
  • stjärnfall
  • Stockholms högskola
  • Stockholms universitet
  • syre
  • Söderhjelm
  • Tornedalen
  • universum
  • Vetenskapsrådet
  • VR
  • Zetterqvist
  • ökenklimat
  • öknar
  • Österberg

Kommentarer

Skrivet av Jerker Andersson 19. augusti 2009 - 1:39.

Tack för mycket intressant läsning!! Det här uppskattar jag verkligen då det är ovanligt med denna typen av fullständigt uttömmande information.

Mvh
Jerker Andersson
Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB
www.lfs-web.se

  • besvara
Skrivet av agnetha 29. augusti 2009 - 11:14.

Kul läsning, Viktor Mattila var min farfar.

Agnetha mattila

  • besvara
Skrivet av Elisabeth Mattila 29. augusti 2009 - 11:52.

Jag är syster till Agnetha… Roligt att läsa om farfar och hans syster. Detta hade vi inte en aning om.

  • besvara
Skrivet av Bengt-Gunnar Mattila Westerlund 31. augusti 2009 - 15:38.

Det var roligt att läsa om meteroiten. Jag är bror till Agneha och Elisabet Mattila och blev väldigt fascinerad av artikelnom meteroiten i dagspressen föer en tid sen.

Att pappas hemby Kitkiöjärvi hamnade i världshändelserna var fantastiskt.
Ännu mer fantastisk Men det är väldigt synd att pappa inte lever länge. Att mina systrar tipsade om artikeln i FoF gläder mig mycket.

Farfar Viktor var 14 år 1906, och gammelfaster Amalia några år äldre.

Jag har varit prenumerant på tidskriften i flera omgångar, men nu är det tag sen jag gjorde det. Det är kanske dags igen. Jag har en fil kand i humanistiska ämnen, men har även studerat en del astronomi på Universitetet.Detta ämne har intresserat mig ända sen jag var nio år.Svanska Astronomiska sällsakapet har jag också varit med i.

Hälsningar
Bengt Gunnar Mattila Westerlund

  • besvara
Skrivet av barbro 9. september 2009 - 20:24.

är det samma stenar som har plockats av folk särskilt i småland
den kallades myrmalm och användes friskt så fort man lärt sej gjuta stenen till järn.
i vaggeryd finns stora områden där smedjorna låg tätt. de är sedan järnåldern.

högarn där smältningen skedde ligger så tätt som gravar på en kyrkogård.

  • besvara
Skrivet av Bengt-Gunnar Mattila Westerlund 1. oktober 2009 - 9:34.

Det var roligt att läsa om meteroiten. Jag är bror till Agneha och Elisabet Mattila och blev väldigt fascinerad av artikelnom meteroiten i dagspressen för en tid sen.

Att pappas hemby Kitkiöjärvi hamnade i världshändelserna var fantastiskt.
Ännu mer fantastisk Men det är väldigt synd Att pappa Inte spak Länge. Att mina systrar tipsade om artikeln i FoF gläder r mig mycket.

Farfar Viktor var 14 år 1906, och gammelfaster Amalia några år äldre.

Jag har varit prenumerant på Tidskriften Forskning och Framsteg i flera omgångar, men nu är det tag sen jag gjorde det. Det är kanske dags igen att prenumerera. Jag har en fil kand i humanistiska ämnen, men har även studerat en del astronomi på Universitetet.Detta ämne har intresserat mig ända sen jag var nio år.Svanska Astronomiska sällsakapet har jag också varit med i.

Det är tråkigt att pappa inte lever längre. Han hade blivit stolt över att hans hemby hade uppmärksammats.

Hälsningar
Bengt Gunnar Mattila Westerlund
bror till Agneta och Elisabet och sonson till Viktor Mattila

  • besvara

Skriv ny kommentar (OBS att det kan ta någon timme innan kommentaren syns!)

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
För att förhindra maskingenererade skräpkommentarer (spam) ber vi dig att svara på nedanstående fråga.
6 + 12 =
Lös detta enkla matematikproblem och mata in svaret. T.ex. för 1+3 mata in 4.

Meny

  • Start
  • Ämnen
  • Pren. & Shop
  • Blogg
  • Om F&F
  • Arkiv
  • Kontakt
  • Snabbmeny
  • Aktuellt nummer
  • Föregående nummer
  • Arkiv
  • Sök
  • Adresser till oss
  • Adressändra
  • Aktuellt nummer
  • Arkiv
  • Beställ
  • Bilden
  • Bokuppslaget
  • E-post till oss
  • F&F frågar dig
  • Fokus
  • Fråga F&F
  • Försäljningsställen
  • Gamla lösnummer
  • Hjärnbruk
  • Innehåll i aktuellt nummer
  • Innehåll i förra numret
  • Intressenter och bidragsgivare
  • Kontakt
  • Kundtjänst
  • Ledare
  • Listan
  • Lämna kommentarer om webbplatsen
  • Lästips
  • Lösnummer
  • Nobelpris
  • Nästa nummer
  • Om F&F
  • Omslag sedan 1990
  • Poddsändningar
  • Prenumerera på papperstidningen
  • Pressmeddelanden
  • Redaktionen
  • Rättelser
  • Samlarmappar
  • Senaste kommentarer
  • Shop
  • Sidan X
  • Skicka nyhetstips
  • Sök i papperstidningen
  • Sök på fof.se
  • Vidvinkel
  • Återkopplingar
  • Ändra adress

F&F rekommenderar

Turkiska källor bekräftar folkmord

Länge har folkmordet på armenier under första världskriget förnekats, men nu bekräftas det även av turkiska källor.

Användarinloggning

  • Användarnamn och lösenord finns på sida 2 i papperstidningen.

Relaterat innehåll

F&F 7/2004
Om en asteroid slår ner nära dig (Vidvinkel)
För 65 miljoner år sedan bidrog en stor nedfallande himlakropp till att sätta punkt för dinosauriernas välde.
F&F 3/2009
Meteorer, meteoriter och meteorologi (Hjärnbruk)
Meteor är ett annat ord för liten komet.Stjärnfall är samma sak som meteorit.En meteor orsakas av en meteoroid.Ordet meteorologi är nä...
F&F 2/2009
Meteoriter berikade ursoppan (Fokus)
Den slutsatsen drar japanska forskare efter att ha fyrat av en specialbyggd kanon för att efterlikna kemiska processer som startar när en meteorit av...
F&F 6/2006
Tsunami drabbade Skåne (Fokus)
I Eriksdal mellan Tomelilla och Sjöbo har en 30 meter hög stapel av jord- och bergartslager tippat över på sidan.
F&F 7/2006
Dvärgplanet är Plutos nya identitet (Vidvinkel)
Bara åtta planeter blev det kvar kring solen när nya krav på planeter röstades igenom av världens astronomer som på sensommaren samlades till möte i...
Nedslag
F&F 6/2009
Nedslag (artikel)
Men katastrofer är sällsynta. De flesta stenar slås sönder och förgasas på vägen ner. Atmosfären är vår sköld. Bara en liten del av de himmelska...

Forskning & Framsteg • Ansvarig utgivare och chefredaktör Björn Fjæstad
Adress: Box 1191, SE-111 91 Stockholm • Besöksadress Gamla Brogatan 23 B • Telefon, växel: 08-555 198 00
Prenumerationer: 08-555 198 01 (mån-tor 8.30–11.30, tor även 13–14.30) • Cookies • Utvecklad av NodeOne