• Skip to Navigation
  • Skip to Content
Hem
Bild: Kulo T

Plats i fickan. Med tillgång till molnkraft behöver persondatorn inte ta mer plats och ström än en mobiltelefon.

Cloud Computing

Av Johan Falk ur F&F 6/2009.

I datormolnens tid håller din dator sakta men säkert på att avdunsta. I små steg flyttar allt fler funktioner ut från det hårda skalet till den oformliga massa som kallas internet. I framtiden väntar små, tysta och billiga ­datorer med närmast obegränsad kapacitet – så länge de är uppkopplade mot nätet.

I början av 1990-talet gjorde Posten något obegripligt, sett i dagens ljus. De delade ut disketter med alla Sveriges postnummer, så att varje svensk skulle kunna installera en egen version av postnummerkatalogen på sin dator.

Detta är bara början!

Fortsättningen av artikeln, dessutom med alla bilder, kan du läsa i papperstidningen Forskning & Framsteg.

Har du inte tillgång till papperstidningen? Den finns att köpa på många ställen där tidskrifter säljs. (Om du läser detta just när det nya numret publicerats på nätet, så finns tidningen att köpa i tidningshandeln om några dagar.)

Du hittar ditt närmaste försäljningsställe på Interpress.se genom att söka på ditt postnummer.

När du har papperstidningen, så finns där en kod som gör att du kan läsa även låsta artiklar på nätet. Artiklarnas bildmaterial finns dock inte på fof.se utan bara i papperstidningen.

Tills vidare är du välkommen att här på nätet läsa våra nyhetsnotiser och annat kortmaterial från tidningen. Allt tidningsmaterial äldre än ett år är också öppet för alla att läsa på fof.se.

Vill du läsa en papperstidning som inte är det senaste numret (och därför inte längre finns i tidningshandeln) men från något av de tre-fyra senaste åren, så kan du köpa lösnummer från oss. Klicka på PREN. & SHOP högst upp på sidan. Vill du få tag i ett ännu äldre nummer, hittar du det lättast på något bibliotek .

Vänliga hälsningar från Forskning & Framstegs redaktion

Författare: 
Johan Falk
  • Teknik & IT
  • Amazon
  • backuper
  • Cloudo
  • datavetenskap
  • datorer
  • datorfiler
  • datorkapaciteter
  • datormoln
  • datorprogram
  • datorservrar
  • datorskrivbord
  • datorspel
  • datorsäkerheter
  • datorterminaler
  • Desktoptwo
  • disketter
  • e-postprogram
  • ettor
  • EU
  • filhanteringar
  • fotoredigering
  • företag
  • Georgetown University
  • Google
  • handdatorer
  • historia
  • hårddiskutrymmen
  • högskolestudier
  • iCloud
  • informationsteknologi
  • Internet
  • Internetuppkopplingar
  • IT
  • Kallur
  • konkurrens
  • kopior
  • krypteringar
  • mediespelare
  • mjukvaror
  • mobiltelefoner
  • molnservrar
  • molntjänster
  • Nelson
  • netbook
  • nollor
  • nätet
  • officepaket
  • onlinebokhandlar
  • ordbehandling
  • persondatorer
  • Persson
  • Posten
  • postnummerkataloger
  • privatpersoner
  • processorer
  • programanpassningar
  • Ritsmer Stormholt
  • servrar
  • självdeklarationer
  • Skatteverket
  • standarder
  • standardiseringar
  • stordatorer
  • studenter
  • säkerhetsklassningar
  • säkerhetskopieringar
  • teknik
  • Tollerz-Törn
  • Tordsson
  • tv
  • Umeå universitet
  • uppdateringar
  • Vetenskapsrådet
  • videokonferenser
  • virusskydd
  • VR
  • webbadresser
  • webben
  • webbläsare

Kommentarer

Skrivet av Jerry Jonsson 18. augusti 2009 - 10:56.

Det gäller att se upp med säkerhet och monopolbildningar och bristande standardisering. kostnanden för cpu-tiden får inte bli så hög att man måste spara på den för att det inte skall bli dyrare än att ha egen dator.

hur kommer det att fungera med handikapphjälpmedel såsom skärmläsare för blinda?

  • besvara
Skrivet av Johan 18. augusti 2009 - 12:09.

Jag gissar att den egna datorn är tillräckligt kraftfull för att sköta skärmläsning – precis som den kommer att klara av att visa saker på skärm. (Skärmläsare skulle till och med kunna vara lättare än att hantera en bildskärm för en dator.) Men det är som sagt en gissning.

  • besvara
Skrivet av Anonym 18. augusti 2009 - 14:39.

Jag kommer ihåg postnummerdisketten! Ah, vilka minnet! Tack för det, Postverket! :p

  • besvara
Skrivet av Henrik 21. augusti 2009 - 7:26.

Kan alla program flyttas över som tjänst till nätet? Jag använder Reason software synth för att skapa musik på datorn. Det är ett exempel på program som jag har svårt att se att den kan flytta ut på nätet. Problemet i det är fallet är latacy, dvs den tid det tar från det att jag trycker ner en tangent på USB-klaviaturet till det att jag hör ett ljud i högtalarna. Det finns teknologier som vid en första anblick skulle kunna lösa detta (Flash, Adobe Air, Silverlight och Java Fx). De gör de OM klientdatorn fortfarande har kraftfull hårdvara, men hela idén med cloud computing är just att klienterna inte ska behöva vara kraftfulla.

  • besvara
Skrivet av Johan Falk 21. augusti 2009 - 7:37.

Bra fråga!
Med nuvarande utveckling är det svårt att tänka sig att (fysiska) datorer kommer att bli mindre kraftfulla — allt som man kan göra på dagens datorer kommer vi alltså troligtvis att kunna göra på lätta molndatorer i framtiden. (Min gissning är att fram till datormolnens tid kommer vi att se allt tydligare uppdelning mellan små och lätta datorer, med ungefär dagens prestanda, och hulk-datorer som används för spel och annat.)
När molndatorerna väl tågar in, på riktigt, kommer det betyda att tunga beräkningar — det som inte flyter bra på dagens datorer — flyttas till datormolnen. Men även tjänster som vinner på att vara utdelade och flyttbara lär hamna i molnet, så som redan sker i dag.

Om det är rimligt att dela musikskapandet med andra (eller egna datorer på annan plats) lär de hamna i molnet, annars kan de lika gärna vara kvar i den fysiska datorn. Men jag tror att de sparade filerna kommer att hamna i molnen. (Lokala hårddiskar är såå 00-tal.)

  • besvara
Skrivet av Jerry Jonsson 22. augusti 2009 - 21:59.

Det måste bli stora säkerhetsproblem med att lagra på nätet (FRA-debatten). Jag förstår inte varför man skall ta bort lokala massminnen. Massminnen blir allt bättre och billigare. Hårddisken kommer att försvinna eftersom billigare och stöttålig teknik är på väg. Hyra program från nätet och betala för användningstid är bra om man använder det lite och bara till sådant som inte är intressant för övervakningssamhället. Hyra är i längden oftast dyrare än att köpa. NFS har funnits länge och är ett bra system för stora arbetsplatser. Fil-servern kan ju arbeta via ett internt nät. det gör säkerhetsproblemen små.

Sårbarheten är stor. Vad gör du om nätet går ner under lång tid. Du kan ju befinna dig utanför nätets räckvidd. Uppdatering av program på den egna dator är sällan något problem, det finns ju bra uppdateringssystem.

Backup via nätet kan vara en fördel om lagringen sker krypterat. Du kan då komma åt filerna på flera egna datorer. andra kan dock inte komma åt filerna eftersom krypteringsnyckeln är privat. Det kostar dock så mycket att flyttning av filer mellan datorer kan göras lika bra med USB-minnen. Med den kommande minnesutväcklingen borde det vara möjligt att konstruera ett backupsystem som nära nog sköter sig själm och som alltid kontrollerar att kopiorna blev bra.

  • besvara
Skrivet av Anonym 26. januari 2010 - 12:36.

Fortsättningen av artikeln, dessutom med alla bilder, kan du läsa i papperstidningen Forskning & Framsteg.

Tack för det!

Men jag använder datorn nu och går vidare på nätet och får väl tag på uppgifterna där istället. Är sen inte det ett framsteg att sälja en kopia av papperstidningen på nätet i PDF format? Fraktfritt? Det kan kanske vara ett steg frammåt nu när läsplattan blir vanligare. Skriva om framsteg men sen också vara hemmablind på egna tidningen eller på nätplatsen.

MVH från Pensionär på landet, långt ifrån pressbyrån.

  • besvara
Skrivet av Anonym 27. januari 2010 - 15:44.

Du kan ju också beställa lösnummer direkt från tidskriften. Och tar du en prenumeration (som jag) så kommer du åt alla texter, gamla som nya. Då slipper du vara sur och grinig.

  • besvara

Skriv ny kommentar (OBS att det kan ta någon timme innan kommentaren syns!)

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
För att förhindra maskingenererade skräpkommentarer (spam) ber vi dig att svara på nedanstående fråga.
2 + 0 =
Lös detta enkla matematikproblem och mata in svaret. T.ex. för 1+3 mata in 4.

Meny

  • Start
  • Ämnen
  • Pren. & Shop
  • Blogg
  • Om F&F
  • Arkiv
  • Kontakt
  • Snabbmeny
  • Aktuellt nummer
  • Föregående nummer
  • Arkiv
  • Sök
  • Adresser till oss
  • Adressändra
  • Aktuellt nummer
  • Arkiv
  • Beställ
  • Bilden
  • Bokuppslaget
  • E-post till oss
  • F&F frågar dig
  • Fokus
  • Fråga F&F
  • Försäljningsställen
  • Gamla lösnummer
  • Hjärnbruk
  • Innehåll i aktuellt nummer
  • Innehåll i förra numret
  • Intressenter och bidragsgivare
  • Kontakt
  • Kundtjänst
  • Ledare
  • Listan
  • Lämna kommentarer om webbplatsen
  • Lästips
  • Lösnummer
  • Nobelpris
  • Nästa nummer
  • Om F&F
  • Omslag sedan 1990
  • Poddsändningar
  • Prenumerera på papperstidningen
  • Pressmeddelanden
  • Redaktionen
  • Rättelser
  • Samlarmappar
  • Senaste kommentarer
  • Shop
  • Sidan X
  • Skicka nyhetstips
  • Sök i papperstidningen
  • Sök på fof.se
  • Vidvinkel
  • Återkopplingar
  • Ändra adress

F&F rekommenderar

Turkiska källor bekräftar folkmord

Länge har folkmordet på armenier under första världskriget förnekats, men nu bekräftas det även av turkiska källor.

Användarinloggning

  • Användarnamn och lösenord finns på sida 2 i papperstidningen.

Information

Faktaruta – För och emot

Fördelar med datormoln

  • Du har tillgång till datorkraft och utrymme vid behov, och betalar bara för det du verkligen använder.
  • Du slipper bekymra dig om upp­...
Faktaruta – I praktiken

Fyra tjänster du kan utnyttja.

  • Officepaket på nätet: apps.google.com; zoho.com
  • Fillagring på nätet: dropbox.com; wuala.com
  • Bildredigering på nätet: pixlr.com; picnik.com; photoshop.com/...
Faktaruta – Datormoln räddade artikel vid inbrott

Under arbetet med detta nummer av Forskning & Framsteg drabbades redaktionen av ett inbrott. Flera datorer stals, bland annat min. Men eftersom jag arbetar i molntjä...

Länkar & mer att läsa

Bra artikelserie om cloud computing i The Economist
Johan Tordssons avhandling
Datorskrivbord: Cloudo
Datorskrivbord: iCloud
Datorskrivbord: Desktoptwo
Officepaket: Zoho
Officepaket: Google Apps

Relaterat innehåll

F&F 4/2005
Gridd & Kluster tacklar terabyten (artikel)
År 2007 går startskottet för jakten på Higgs bosoner, supersymmetriska partiklar och andra hittills okända partiklar.
F&F 1/2007
Nytt minne för superdatorer (Fokus)
De flesta högpresterande datorer som byggs i dag består av ett stort antal vanliga persondatorer som kopplas samman i ett extremt snabbt nät, så...
F&F 3/2007
Nu kan du vika ditt eget protein (Fokus)
I slutet av mars släpptes Sonys nya spelmaskin PlayStation 3 på Europamarknaden. Den kan förutom till spel också användas till biologiforskning.
F&F 7/1999
Vem kan säga nej? (artikel)
Året är 2010. Tänk dig ett köpcentrum. En pappa med sina två barn är på väg in. Barnen springer genast in i leklandet. Pappan går mot klädaffären där...

Forskning & Framsteg • Ansvarig utgivare och chefredaktör Björn Fjæstad
Adress: Box 1191, SE-111 91 Stockholm • Besöksadress Gamla Brogatan 23 B • Telefon, växel: 08-555 198 00
Prenumerationer: 08-555 198 01 (mån-tor 8.30–11.30, tor även 13–14.30) • Cookies • Utvecklad av NodeOne