Bild: Kulo T
Plats i fickan. Med tillgång till molnkraft behöver persondatorn inte ta mer plats och ström än en mobiltelefon.
Cloud Computing
Av Johan Falk ur F&F 6/2009.
I datormolnens tid håller din dator sakta men säkert på att avdunsta. I små steg flyttar allt fler funktioner ut från det hårda skalet till den oformliga massa som kallas internet. I framtiden väntar små, tysta och billiga datorer med närmast obegränsad kapacitet – så länge de är uppkopplade mot nätet.
I början av 1990-talet gjorde Posten något obegripligt, sett i dagens ljus. De delade ut disketter med alla Sveriges postnummer, så att varje svensk skulle kunna installera en egen version av postnummerkatalogen på sin dator.
Författare:
Johan Falk 
Kommentarer
Det gäller att se upp med säkerhet och monopolbildningar och bristande standardisering. kostnanden för cpu-tiden får inte bli så hög att man måste spara på den för att det inte skall bli dyrare än att ha egen dator.
hur kommer det att fungera med handikapphjälpmedel såsom skärmläsare för blinda?
Jag gissar att den egna datorn är tillräckligt kraftfull för att sköta skärmläsning – precis som den kommer att klara av att visa saker på skärm. (Skärmläsare skulle till och med kunna vara lättare än att hantera en bildskärm för en dator.) Men det är som sagt en gissning.
Jag kommer ihåg postnummerdisketten! Ah, vilka minnet! Tack för det, Postverket! :p
Kan alla program flyttas över som tjänst till nätet? Jag använder Reason software synth för att skapa musik på datorn. Det är ett exempel på program som jag har svårt att se att den kan flytta ut på nätet. Problemet i det är fallet är latacy, dvs den tid det tar från det att jag trycker ner en tangent på USB-klaviaturet till det att jag hör ett ljud i högtalarna. Det finns teknologier som vid en första anblick skulle kunna lösa detta (Flash, Adobe Air, Silverlight och Java Fx). De gör de OM klientdatorn fortfarande har kraftfull hårdvara, men hela idén med cloud computing är just att klienterna inte ska behöva vara kraftfulla.
Bra fråga!
Med nuvarande utveckling är det svårt att tänka sig att (fysiska) datorer kommer att bli mindre kraftfulla — allt som man kan göra på dagens datorer kommer vi alltså troligtvis att kunna göra på lätta molndatorer i framtiden. (Min gissning är att fram till datormolnens tid kommer vi att se allt tydligare uppdelning mellan små och lätta datorer, med ungefär dagens prestanda, och hulk-datorer som används för spel och annat.)
När molndatorerna väl tågar in, på riktigt, kommer det betyda att tunga beräkningar — det som inte flyter bra på dagens datorer — flyttas till datormolnen. Men även tjänster som vinner på att vara utdelade och flyttbara lär hamna i molnet, så som redan sker i dag.
Om det är rimligt att dela musikskapandet med andra (eller egna datorer på annan plats) lär de hamna i molnet, annars kan de lika gärna vara kvar i den fysiska datorn. Men jag tror att de sparade filerna kommer att hamna i molnen. (Lokala hårddiskar är såå 00-tal.)
Det måste bli stora säkerhetsproblem med att lagra på nätet (FRA-debatten). Jag förstår inte varför man skall ta bort lokala massminnen. Massminnen blir allt bättre och billigare. Hårddisken kommer att försvinna eftersom billigare och stöttålig teknik är på väg. Hyra program från nätet och betala för användningstid är bra om man använder det lite och bara till sådant som inte är intressant för övervakningssamhället. Hyra är i längden oftast dyrare än att köpa. NFS har funnits länge och är ett bra system för stora arbetsplatser. Fil-servern kan ju arbeta via ett internt nät. det gör säkerhetsproblemen små.
Sårbarheten är stor. Vad gör du om nätet går ner under lång tid. Du kan ju befinna dig utanför nätets räckvidd. Uppdatering av program på den egna dator är sällan något problem, det finns ju bra uppdateringssystem.
Backup via nätet kan vara en fördel om lagringen sker krypterat. Du kan då komma åt filerna på flera egna datorer. andra kan dock inte komma åt filerna eftersom krypteringsnyckeln är privat. Det kostar dock så mycket att flyttning av filer mellan datorer kan göras lika bra med USB-minnen. Med den kommande minnesutväcklingen borde det vara möjligt att konstruera ett backupsystem som nära nog sköter sig själm och som alltid kontrollerar att kopiorna blev bra.
Fortsättningen av artikeln, dessutom med alla bilder, kan du läsa i papperstidningen Forskning & Framsteg.
Tack för det!
Men jag använder datorn nu och går vidare på nätet och får väl tag på uppgifterna där istället. Är sen inte det ett framsteg att sälja en kopia av papperstidningen på nätet i PDF format? Fraktfritt? Det kan kanske vara ett steg frammåt nu när läsplattan blir vanligare. Skriva om framsteg men sen också vara hemmablind på egna tidningen eller på nätplatsen.
MVH från Pensionär på landet, långt ifrån pressbyrån.
Du kan ju också beställa lösnummer direkt från tidskriften. Och tar du en prenumeration (som jag) så kommer du åt alla texter, gamla som nya. Då slipper du vara sur och grinig.
Hur var det innan cloudcomputing fanns på marknaden?
Traditionella affärssystem har alltid varit komplicerade och dyra. Man behöver ett datacenter med lokaler, avbrottsfri strömförsörjning, kylning, stor bandbredd, nätverk, servrar och backup. En komplicerad mjukvaruhantering samt ett team av experter för att installera, konfigurera och köra systemen. Man behöver utveckling, testning, iscensättning av nyproduktion och miljöförbättring.
När du lägger ihop dessa komplicerade förfarande är det lätt att se varför de största företagen med de bästa IT-avdelningar har en stor utgiftspost.
Var finns nu att ta till?
Det skall vi berätta om!
Cloud computing är ett bättre sätt att driva företag, förvaltningar eller skolor. Istället för att köra dina program på egna servrar så delar man på ett centralt datacenter. När du använder någon program som körs i molnet så körs programmet i din internetbrowser typ Explorer, Opera,Firefox eller liknande browsers, då loggar du bara in för att börja använda programmen. Det är kraften i cloud computing.
Företag och förvaltningar använder alla typer av applikationer i molnet i dag, som redovisning och kundanpassade applikationer.
Skolor kan enkelt spara genom att använda enkla och lätthanterliga läsplattor istället. Idag kostar en platta endast från 2000 kr och uppåt. Flera elever får då tillfälle att medverka inom ramarna för de kostnader som är äskade. Kostnader för skolor kan sträcka sig upp till 12000 kr för de datorer som var och en använder i sitt skolarbete. Med en kostnad på 2000 kr per enhet så får 6 st elever tillgång till datakraft i stället för en elev! Tänk att en sådan fin lösning finns och nu till det allra bästa med cloud computing, de program som finns i cloudet samt cloudoperativet är kostnadsfria! Det OS systemet jag använder kallas EyeOS svenskanpassat och är helt fritt med olika bra program för undervisning! Vilket kan innebära att kanske 12 elever kan erhålla datorresurser i stället för en när man inte behöver betala för dyr mjukvara!
Man kan nå cloudservern med vilket operativ som helst bara man har en browser i datorn eller läsplattan. Cloudbaserade program kan vara igång inom ett par dagar. De kostar mindre, eftersom du inte behöver betala dit eget datacenters kostnader samt att du behåller skalbarheten, säkerheten och tillförlitlitligheten för dina program. Plus, uppgraderingar tas om hand för dig, så dina applikationer få stor säkerhet och prestanda och nya funktioner uppdateras automatiskt.
Det sätt som du betalar för cloudbaserade applikationer är också annorlunda. Man behöver inte köpa servrar och allt som ingår i en egen serverhall. När dina applikationer körs i molnet, handlar du inte någon hårdvara till dig utan klarar dig med applikation som innehåller en browser. Allt körs i en förutsägbar månatlig eller årlig prenumeration, så att du betalar endast för den itkraft som du verkligen använder.
.
Skriv ny kommentar (OBS att det kan ta några timmar eller mer innan kommentaren hunnit godkännas för publicering!)