• Skip to Navigation
  • Skip to Content
Hem
Bild: Stan Gaz

Henbury, Australien. För bara 5 000 år sedan föll en stor meteorit sönder på väg ner genom atmosfären. De största stenfragmenten som nådde marken lämnade efter sig ett tiotal kratrar, varav den största är 180 meter bred.

Nedslag

Av Joanna Rose ur F&F 6/2009.

Flera gånger varje år störtar stenblock stora som hus ner mot jorden.

Men katastrofer är sällsynta. De flesta stenar slås sönder och förgasas på vägen ner. Atmosfären är vår sköld. Bara en liten del av de himmelska stenarna når jordytan, och spåren ­efter nedfallen sopas igen av väder och vind. Många äldre kratrar finns dock kvar, oftast i de mest otillgängliga landskapen. Fotografen Stan Gaz har rest jorden runt för att dokumentera några avtryck från det förgångna och avbilda vår utsatthet i kosmos. Hans bok Sites of impact kom nyligen ut på förlaget Princeton Architectural Press.

I vår papperstidning kan du se bilder av bl.a. följande kratrar:

Gosses Bluff. Mitt i australiska inlandet ligger denna drygt 140 miljoner år gamla krater som ursprungligen var ungefär 22 kilometer i diameter. Nu återstår bara denna 5 kilometer breda, 150 meter höga rest – en helig plats för aboriginerna.

Meteor Crater. För 55000 år sedan slog en himlakropp upp den drygt 1 kilometer stora kratern i Arizonas öken i USA.

Upheaval Dome. Bland Utahs platta berg väcker denna stenformation ­debatt. De senaste geologiska under­sökningarna tyder på att den är en eroderad rest av en 170 miljoner år gammal nedslagskrater, 5 kilometer i diameter.

Henbury, Australien (bild ovan). För bara 5000 år sedan föll en stor meteorit sönder på väg ner genom atmosfären. De största stenfragmenten som nådde marken lämnade efter sig ett tiotal kratrar, varav den största är 180 meter bred.

Författare: 
Joanna Rose
  • Fysik & astronomi
  • atmosfärer
  • fotografi
  • Gaz
  • geologi
  • himlakroppar
  • jordytan
  • kratrar
  • meteoritnedslag
  • nedslagskratrar
  • Princeton Architectural Press
  • Sites of impact
  • stenar
  • stenformationer

Kommentarer

Skriv ny kommentar (OBS att det kan ta någon timme innan kommentaren syns!)

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
För att förhindra maskingenererade skräpkommentarer (spam) ber vi dig att svara på nedanstående fråga.
7 + 0 =
Lös detta enkla matematikproblem och mata in svaret. T.ex. för 1+3 mata in 4.

Meny

  • Start
  • Ämnen
  • Pren. & Shop
  • Blogg
  • Om F&F
  • Arkiv
  • Kontakt
  • Snabbmeny
  • Aktuellt nummer
  • Föregående nummer
  • Arkiv
  • Sök
  • Adresser till oss
  • Adressändra
  • Aktuellt nummer
  • Arkiv
  • Beställ
  • Bilden
  • Bokuppslaget
  • E-post till oss
  • F&F frågar dig
  • Fokus
  • Fråga F&F
  • Försäljningsställen
  • Gamla lösnummer
  • Hjärnbruk
  • Innehåll i aktuellt nummer
  • Innehåll i förra numret
  • Intressenter och bidragsgivare
  • Kontakt
  • Kundtjänst
  • Ledare
  • Listan
  • Lämna kommentarer om webbplatsen
  • Lästips
  • Lösnummer
  • Nobelpris
  • Nästa nummer
  • Om F&F
  • Omslag sedan 1990
  • Poddsändningar
  • Prenumerera på papperstidningen
  • Pressmeddelanden
  • Redaktionen
  • Rättelser
  • Samlarmappar
  • Senaste kommentarer
  • Shop
  • Sidan X
  • Skicka nyhetstips
  • Sök i papperstidningen
  • Sök på fof.se
  • Vidvinkel
  • Återkopplingar
  • Ändra adress

F&F rekommenderar

Turkiska källor bekräftar folkmord

Länge har folkmordet på armenier under första världskriget förnekats, men nu bekräftas det även av turkiska källor.

Användarinloggning

  • Användarnamn och lösenord finns på sida 2 i papperstidningen.

Information

Rättelse – Fel diameter

I artikeln Nedslag i F&F 6/09 blev det fel mått på New Quebec Crater på sidan 20. Diametern är drygt 3 000 meter. Tack till Sven Hugosson som upptäckte felet.

Forskning & Framsteg • Ansvarig utgivare och chefredaktör Björn Fjæstad
Adress: Box 1191, SE-111 91 Stockholm • Besöksadress Gamla Brogatan 23 B • Telefon, växel: 08-555 198 00
Prenumerationer: 08-555 198 01 (mån-tor 8.30–11.30, tor även 13–14.30) • Cookies • Utvecklad av NodeOne