• Skip to Navigation
  • Skip to Content
Hem
Bild: Gunnar Kratz

Ny vävnad. Bindvävsceller från huden kan fås att bilda broskceller och även broskvävnad (infälld).

Medicin / Fokus

Reservdelar skapas från egna celler

Av Lotta Fredholm ur F&F 6/2009.

Hudceller kan styras att bilda ben, brosk och kärl som är viktiga för att återskapa skadade vävnader.

Tidigare har läkarna varit tvungna att transplantera vävnad från oskadade delar av patientens kropp, men nu har Gunnar Kratz, professor i plastikkirurgi vid Linköpings universitet, visat att det går att skapa nytt brosk, ben och innerväggar till blodkärl från hud. Knepet är att odla så kallade bindvävsceller från läderhuden i olika slags odlingsmedier – då går de att styra till önskad celltyp. Cellerna kan till exempel bilda benvävnad som innehåller kalcium.

För att få tredimensionella vävnader låter forskarna cellerna växa på formar av gelatin.

I försöken användes hudceller som blivit över vid bröst- och bukoperationer, men det behövs bara en halvcentimeter stor bit hud för att få tillräckligt antal bindvävsceller.

Studierna, som presenteras i tre olika vetenskapliga tidskrifter, är de första i världen som visar att det går att få mänskliga bindvävsceller att bilda annan typ av vävnad.

– Drömmen är att kunna få bindvävsceller på plats i kroppen att utvecklas till den celltyp man vill ha, exempelvis benceller vid benbrott, säger Gunnar Kratz.

Författare: 
Lotta Fredholm
  • Medicin
  • arvsanlag
  • ben
  • benbrott
  • bindvävsceller
  • blodkärl
  • broskvävnad
  • celler
  • dna
  • gelatin
  • gener
  • genetik
  • hudceller
  • Kratz
  • kärl
  • Linköpings universitet
  • läderhud
  • medicin
  • plastikkirurgi
  • transplantationer
  • vävnader

Kommentarer

Skriv ny kommentar (OBS att det kan ta någon timme innan kommentaren syns!)

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
För att förhindra maskingenererade skräpkommentarer (spam) ber vi dig att svara på nedanstående fråga.
1 + 2 =
Lös detta enkla matematikproblem och mata in svaret. T.ex. för 1+3 mata in 4.

Meny

  • Start
  • Ämnen
  • Pren. & Shop
  • Blogg
  • Om F&F
  • Arkiv
  • Kontakt
  • Snabbmeny
  • Aktuellt nummer
  • Föregående nummer
  • Arkiv
  • Sök
  • Adresser till oss
  • Adressändra
  • Aktuellt nummer
  • Arkiv
  • Beställ
  • Bilden
  • Bokuppslaget
  • E-post till oss
  • F&F frågar dig
  • Fokus
  • Fråga F&F
  • Försäljningsställen
  • Gamla lösnummer
  • Hjärnbruk
  • Innehåll i aktuellt nummer
  • Innehåll i förra numret
  • Intressenter och bidragsgivare
  • Kontakt
  • Kundtjänst
  • Ledare
  • Listan
  • Lämna kommentarer om webbplatsen
  • Lästips
  • Lösnummer
  • Nobelpris
  • Nästa nummer
  • Om F&F
  • Omslag sedan 1990
  • Poddsändningar
  • Prenumerera på papperstidningen
  • Pressmeddelanden
  • Redaktionen
  • Rättelser
  • Samlarmappar
  • Senaste kommentarer
  • Shop
  • Sidan X
  • Skicka nyhetstips
  • Sök i papperstidningen
  • Sök på fof.se
  • Vidvinkel
  • Återkopplingar
  • Ändra adress

F&F rekommenderar

Turkiska källor bekräftar folkmord

Länge har folkmordet på armenier under första världskriget förnekats, men nu bekräftas det även av turkiska källor.

Användarinloggning

  • Användarnamn och lösenord finns på sida 2 i papperstidningen.

Relaterat innehåll

F&F 2/2008
Från hudcell till stamcell (Fokus)
I november väckte den japanske forskaren Shinya Yamanaka stor uppståndelse när han och hans kolleger vid Kyotouniversitetet kunde få mänskliga...
F&F 7/2005
Fosterhud läker barns brännskador (Fokus)
I en liten studie behandlades åtta barn med andra och tredje gradens brännskador med sådana cellsjok.
F&F 2/2009
Stamceller kan underlätta transplantationer (Vidvinkel)
Hon forskar om bindvävsstamceller som bildas i benmärgen och som kan mogna ut till olika slags vävnad, som brosk och fett.
F&F 5/2002
Växter behöver inte stamceller (Fråga F&F)
Stamcellsforskningen går bl a ut på att få fram celler som kan ersätta skadad vävnad vid olika sjukdomar.
F&F 5/2001
Snart valkas det stamceller (Fokus)
Amerikanska forskare har hittat stamceller, dvs vilande celler med kapacitet att utvecklas till många slags vävnad, i fettvävnad.
F&F 7/2006
Stamcellsboomen dröjer (artikel)
Att forska på stamceller är laddat, och verksamheten var också i politiskt blåsväder i somras. Enkelt uttryckt ställs dagens etiska dilemman mot den...
F&F 2/2002
Nya beslut om stamceller i USA (Fokus)
Nu har den biopolitiska striden om vilken forskning som ska vara tillåten respektive förbjuden ånyo brutit ut i USA.
F&F 7/2005
Skadade stamceller ger cancer hos unga (artikel)
Det tidiga fostret utvecklas från så kallade embryonala stamceller. Dessa ger upphov till alla de olika slags celler som bygger upp vår kropp.
F&F 1/2004
Könsceller på konstgjord väg (Fokus)
De utgick från embryonala stamceller, så kallade ES-celler, från möss.
F&F 7/2007
Fuskare gjorde vetenskapligt genombrott (Fokus)
Stamcellsforskaren Woo Suk Hwang sade sig i maj 2005 ha klonat det första mänskliga embryot - en världssensation när nyheten presenterades i...
F&F 2/2005
Lyckad odling av insulintillverkande celler (Fokus)
När kanadensiska forskare år 2000 lyckades transplantera insulintillverkande mänskliga celler till patienter var förhoppningarna stora om snar bot fö...
F&F 4/2008
Konst och cellkultur (Bilden)
Vi befinner oss i början av en biologisk revolution som kommer att ge orden människa och natur en ny innebörd, skriver konstnärerna Oron Catts och...
Tre av världes främsta forskare inom odlat kött.
F&F 4/2009
Provrörsbiff (artikel)
Köttodlingar i näringslösning är mer än bara science fiction. Just nu pågår intensiv forskning i bland annat Nederländerna. Det vore slutet för...

Forskning & Framsteg • Ansvarig utgivare och chefredaktör Björn Fjæstad
Adress: Box 1191, SE-111 91 Stockholm • Besöksadress Gamla Brogatan 23 B • Telefon, växel: 08-555 198 00
Prenumerationer: 08-555 198 01 (mån-tor 8.30–11.30, tor även 13–14.30) • Cookies • Utvecklad av NodeOne