Skrattet förenar apor och människor

Zoologer brukar akta sig för att tolka djur som om de vore människor. Därför kan de säga att en apa utstöter “kittelinducerade vokalisationer” hellre än att den skrattar.

– Men det är befogat att kalla lätet för skratt, säger Marina Davila Ross, zoolog vid University of Portsmouth i Storbritannien.

I sin dator har hon ljudfiler från kittlade orangutanger, gorillor, schimpanser, bonoboer och barn. Tillsammans med sina medarbetare har hon utnyttjat likheter och skillnader i ljudfilerna för att se hur de är besläktade.

Resultatet blev ett släktträd med exakt samma förgreningar som människans och våra närmaste apsläktingars gemensamma utvecklingsträd.

I tidskriften Current Biology skriver forskarna att det mänskliga skrattets evolutionära rötter förmodligen sträcker sig mellan 10 och 16 miljoner år bakåt i tiden.