Slutförvaring i Forsmark

Beslutet från SKB betyder att företaget nu kan ansöka om tillstånd att bygga en anläggning för slutlagring. Ansökan kommer först att prövas mot kärnteknik lagen och miljöbalken innan den kan godkännas av regeringen. Den faktiska slutförvaringen kommer inte att påbörjas förrän tidigast i början av 2020-talet. Magnus Westerlind är biträdande projektchef för Kärnbränsleprojektet vid SKB.

1. Hur kommer det sig att just kärnkrafts kommunerna Östhammar och Oskarshamn var de två huvudkandidaterna för slutförvaring av använt kärnbränsle?

– Vi har tittat aktivt på åtta olika kommuner och gjort översiktsstudier av geologin i samtliga län utom Gotland. Berget är oerhört viktigt, men vi måste också känna att det finns tillräckligt stor acceptans för verksamheten på platsen. Självklart finns andra platser i Sverige som också skulle ge alldeles utmärkta förutsättningar. Hade det varit svårt att hitta lämpliga platser skulle det varit svårare att bygga på frivillig medverkan från kommuner.

2. Varför placeras slutförvaret så nära havet, och inte djupare än 500 meter?

– Alla resultat pekar på att det är bergförhållandena närmast slutförvaret som är helt avgörande för effekterna. Att en anläggning i inlandet skulle innebära längre strömningsvägar för vatten innan det kommer upp till markytan är oerhört svårt att belägga, så det går inte att räkna med det när säkerheten bedöms. Under slutförvaringen kommer Forsmark att vara ovan vatten en tid, men i samband med istider kommer den att ligga under vatten. Slutförvaret är konstruerat så att det ska tåla alla de varierande miljöerna.

3. Sverige, Finland och USA blir de första länderna att slutförvara använt kärnbränsle. Om allt går vägen – är det möjligt att Sverige kommer att ta emot kärnbränsle från andra länder?

– Jag skulle vilja säga att det är helt uteslutet, av många skäl. Vi har inget intresse av det, och det är förbjudet i svensk lag att ta emot andra länders avfall. Politiskt har det varit mycket stark uppslutning kring att vi ska ta hand om vårt eget avfall, och när Sverige förhandlade om inträde i EU var det tydligt att vi inte tar emot andra länders avfall. De allra flesta länder kan hitta lika bra platser för slutförvaring. Små kärnkraftsländer, som Litauen, kan dock ha praktiska och ekonomiska skäl att slå sig samman med andra för slutförvaring.