• Skip to Navigation
  • Skip to Content
Hem
Bild: Nasa/Sonoma State Univ/Aurore Simonnet

Samma ankomsttid. Två ljuspartiklar från ett gammautbrott anlände exakt samtidigt trots att de hade olika våglängder.

Fysik / Fokus

Einstein får rätt än en gång

Av Joanna Rose ur F&F 1/2010.

Gammastrålar färdas med samma maxhastighet genom rum och tid, precis som relativitetsteorin förutsäger.

Genom att studera ett knippe gammastrålar som anlänt till rymdteleskopet Fermi efter en över 7 miljarder ljusår lång resa testade forskarna om ljusets hastighet verkligen är konstant. Alla strålarna kom fram inom ett tidsintervall på nio tiondelar av en sekund, vilket får räknas som samtidigt.

Det kunde ha varit annorlunda, på så vis att de kortaste vågorna kunde ha släpat efter om inte Einsteins teori hade stämt precis. Men för att få ihop Einsteins teorier med kvantfysiken till en enda teori, borde rymden i stället för Einsteins släta form visa sig vara kornig med pyttesmå ojämnheter. Då kunde de kortaste och mest energirika gammavågorna studsa mot rymdkornen på sin resa genom rymden och försenas något till målet. De längre vågorna däremot behöver inte märka ojämnheterna som är mycket mindre än våglängden.

Nu är slutsatsen att rymden nog är precis så slät som Einsteins relativitetsteori beskriver den. Eller så är rymdens korn mindre än de kortaste gammavågorna.

– Det är första gången som vi har kunnat pröva effekten så här noggrant, säger Magnus Axelsson, astronom vid Stockholms universitet, som har medverkat i testet. Vi hoppas få fortsätta för att förstå våra grundmodeller för universum bättre.

Författare: 
Joanna Rose
Redaktör: 
Lotta Fredholm
  • Fysik & astronomi
  • astrofysik
  • astronomi
  • Axelsson
  • Einstein
  • fysik
  • gammastrålar
  • kvantfysik
  • relativitetsteorin
  • rymdkorn
  • rymdteleskop
  • Stockholms universitet
  • universum

Kommentarer

Skrivet av Anonym 25. januari 2010 - 19:43.

När ska Ni berätta att Einstein´s genialiska ekvation var skriven av någon annan. Han stal bara formeln och levde livet sedan. Einstein hade inte förmågan att skapa något i den klassen, det förstår de som följt hans arbete. Men ingen vågar prata om det, varför?

  • besvara
Skrivet av l-hs 2. februari 2010 - 10:07.

Något som inte haft ljusets hastighet som högsta möjliga, är ju då Big bang inträffade, då Universum blåstes upp från en liten punkt till ljusårs stort på ingen tid alls.
Är det något sådant knep som ska till för att kunna färdas till andra galaxer?
Det ska ju inte gå att överträffa ljusets hastighet, men om man lyckas med ett knep genom krökt rymd och allt vad det heter, så måste man väl ändå säg att om man färdas från punkt A till punkt B via något knep, att man rest snabbare än ljuset.

  • besvara
Skrivet av C. A. Karlsson 5. februari 2010 - 15:51.

Jag reagerar på denna mening “Men för att få ihop Einsteins teorier med kvantfysiken till en enda teori, borde rymden i stället för Einsteins släta form visa sig vara kornig med pyttesmå ojämnheter.”
Vad har man tänkt sig att denna “kornighet” skall bestå av?

  • besvara
Skrivet av Anonym 18. mars 2010 - 2:06.

Så slingkvantgravitationsteorin stämmer inte med observationer?

  • besvara
Skrivet av Anonym 8. augusti 2010 - 23:41.

hej!
jag har en fråga o hoppas att någon har svar.

“”gammastrålar som anlänt till rymdteleskopet Fermi efter en över 7 miljarder ljusår lång resa”“

betyder inte det att gammastrålar har rest i 7 miljarder ljusår tills den har kommit till oss? 7miljarder ljusår ÄR många många många miljarder VANLIGA år eller hur?

hur kommer det sig när vi vet att universum är bara 13,7 miljarder år?

tack .

  • besvara
Skrivet av Fysikalle 9. augusti 2010 - 0:13.

Svar:
Ljusår är inte ett mått på tid utan på avstånd, nämligen den sträcka ljus förflyttar sig på ett år.

  • besvara

Skriv ny kommentar (OBS att det kan ta några timmar eller mer innan kommentaren hunnit godkännas för publicering!)

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
För att förhindra maskingenererade skräpkommentarer (spam) ber vi dig att svara på nedanstående fråga.
Image CAPTCHA
Copy the characters (respecting upper/lower case) from the image.

Meny

  • Start
  • Ämnen
  • Pren. & Shop
  • Blogg
  • Om F&F
  • Arkiv
  • Kontakt
  • Snabbmeny
  • Aktuellt nummer
  • Föregående nummer
  • Arkiv
  • Sök
  • Adresser till oss
  • Adressändra
  • Aktuellt nummer
  • Arkiv
  • Beställ
  • Bilden
  • Bokuppslaget
  • E-post till oss
  • F&F frågar dig
  • Fokus
  • Fråga F&F
  • Försäljningsställen
  • Gamla lösnummer
  • Hjärnbruk
  • Innehåll i aktuellt nummer
  • Innehåll i förra numret
  • Intressenter och bidragsgivare
  • Kontakt
  • Kundtjänst
  • Ledare
  • Listan
  • Lämna kommentarer om webbplatsen
  • Lästips
  • Lösnummer
  • Nobelpris
  • Nästa nummer
  • Om F&F
  • Omslag sedan 1990
  • Poddsändningar
  • Prenumerera på papperstidningen
  • Pressmeddelanden
  • Redaktionen
  • Rättelser
  • Samlarmappar
  • Senaste kommentarer
  • Shop
  • Sidan X
  • Skicka nyhetstips
  • Sök i papperstidningen
  • Sök på fof.se
  • Vidvinkel
  • Återkopplingar
  • Ändra adress

Svenska designpriset

Rösta på Forskning & Framsteg!

Forskning & Framsteg har nominerats till slutomröstning i Svenska Designpriset 2010. Omröstningen äger rum på nätet och börjar den 30 augusti. Röstningen pågår endast en vecka, så gå gärna in just nu på
http://www.designpriset.se/rostning.php och rösta på Forskning & Framsteg. Tack för ditt stöd!

F&F rekommenderar

Gladaste partiet vinner i valet!

Opinionsundersökningarna är avgörande eftersom vi helst röstar på ett parti i medvind.

Användarinloggning

  • Användarnamn och lösenord finns på sidan 3 i papperstidningen.

Forskning & Framsteg • Ansvarig utgivare och chefredaktör Björn Fjæstad
Adress: Box 1191, SE-111 91 Stockholm • Besöksadress Gamla Brogatan 23 B • Telefon, växel: 08-555 198 00
Prenumerationer: 08-555 198 01 (mån-tor 8.30–11.30, tor även 13–14.30) • Cookies • Utvecklad av NodeOne