Bruten svenska – hot mot rättssäkerheten

Vi är snabba att uppfatta att någon bryter på svenska. Dessutom skapar vi oss omedelbart en bild av den som talar med brytning, något som påverkar inte minst nämndemän och jurister i domstolsförhandlingar. Det visar Niklas Torstensson i sin doktorsavhandling i kognitionsvetenskap vid Umeå universitet.

– Att värja sig mot sådana snabba omdömen är svårt, säger Niklas Torstensson.

Graden av brytning spelar ingen roll. Han eller hon ter sig lika utländsk i alla fall, visar Niklas Torstensson i sina undersökningar. Däremot spelar det roll vilken typ av brytning det är fråga om. Här kommer det kulturella avståndet in – vi har närmare till Australien än till Lettland.

Var tionde domstolsförhandling sker dessutom med tolk. Niklas Torstensson har detaljstuderat inspelningar från ett fyrtiotal förhandlingar med tolk. Ofta uppstår språklig förvirring, som ofta skylls på tolken.

Men enligt Niklas Torstensson beror problemen snarare på så kallade dialogstrategier. Ett exempel: En åklagare ställer en kort fråga och väntar sig ett kort svar, men får i stället ett långt. Åklagaren blir irriterad, tror att den tilltalade slingrar sig, medan han eller hon i själva verket vill bjuda till och ge ett utförligt svar.

För att råda bot på språkförbistringen i domstolarna förespråkar Niklas utbildning i flerspråkighet för nämndemän och jurister, liknande den som finns i Sydafrika som har elva inhemska språk.

– Om man är medveten dels om hur man fungerar när man hör brytningar, dels om tolkens förutsättningar, så kan man förebygga förutfattade meningar. Det skulle stärka rättssäkerheten.