Genförändrade växter ger fiskfett

En ny typ av olja har blivit godkänd som tillsats i mat i USA. Oljan kommer från sojaplantor som blivit genförändrade så att de tillverkar ett slags omega-3-fett som ska vara extra nyttigt för hjärtat.

– Vi räknar med att produkten finns på marknaden i USA om två till tre år, och något senare i Europa, säger Frank van Wijnsberghe på agrokemiföretaget Monsanto.

Även i Sverige spirar grödor som blivit genförändrade så att de tillverkar nyttigare fett. Fältförsöken startade i Skåne för fem år sedan. Odlingarna består av rapsplantor som har fått gener från alger.

De omega-3-fetter som människor får i sig via fisk kommer ursprungligen från alger. De transgena rapsplantorna har fått delar av algernas biologiska maskineri för att göra fetter.

– Utfiskningen är redan i dag ett allvarligt problem, och det lär inte bli mindre. Då är det ett bra alternativ att få fram de här nyttiga fettsyrorna från fält, säger Kristofer Vamling, vd för företaget Plant Science Sweden, som ägs av den tyska kemijätten BASF.

Fisk är bra för hjärtat

Konkurrenten Monsanto använder liknande argument. På sin webbplats skriver företaget att många människor redan i dag får i sig för lite av havets nyttiga fetter, och att problemet kommer att växa i takt med att världens fiskbestånd krymper och befolkningen växer. Lösningen är enligt företaget “… en pålitlig källa till omega-3-fetter i form av odlingar på land som minskar trycket på fisket i våra oceaner”.

Visserligen finns det redan i dag pålitliga källor till omega-3-fettsyror på land, till exempel soja, raps, valnötter och linfrön. Men växternas alfa-linolensyra (ALA) skiljer sig kemiskt från fettsyrorna EPA och DHA som finns i fet fisk, så kallade marina omega-3-fetter.

En lång rad studier har visat att marina omega-3-fettsyror skyddar mot bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Motsvarande doser av ALA ger inte samma effekt, och bara en mycket liten del av växtfettet omvandlas i kroppen till marina omega-3-fetter.

Forskarna tror att fettsyran EPA är viktigast för hjärtat, medan DHA behövs för att bygga upp hjärnan och resten av nervsystemet. Livsmedelsverket rekommenderar både vuxna och barn att äta 2–3 portioner fisk eller skaldjur i veckan, men bara var tredje svensk följer det rådet.

Däremot äter vi allt mer marina omega-3-fetter i form av kosttillskott. År 2006 köpte vi sådana preparat för 200 miljoner kronor. Sedan dess har siffran mer än fördubblats. Försäljningen motsvarar nu mer än en tredjedel av värdet på all fisk som svenska yrkesfiskare drar upp ur havet under ett år. Omega-3-trenden är nästan lika stark i USA och många andra länder.

De dyra dropparna och kapslarna – kilopriset brukar ligga runt 3 000 kronor – kommer nästan uteslutande från fisk. Men nu är alltså gentekniken på god väg att erbjuda vegetariska alternativ.

En ny generation av växter

Monsantos soja innehåller två extragener som får bönorna att tillverka omega-3-fettsyran SDA. I kroppen omvandlas fettet snabbt till EPA. Dock bildas nästan inget DHA. Enligt företaget ger en hektar av den nya sojasorten lika mycket EPA som 25 000 normala portioner av lax.

Traditionellt har genteknik inom jordbruket mest gått ut på att göra växter tåliga mot skadeinsekter och besprutningsmedel så att de blir enklare att odla för bonden. De genförändrade omega-3-grödorna tillhör en ny generation av växter som är skräddarsydda för att vara nyttiga för konsumenten – och kanske även för miljön.

Men behövs det verkligen odlingar av genförändrade grödor för att rädda haven från utfiskning? Det anser inte Isabella Lövin, författare till boken Tyst hav om rovdriften på fisk i världshaven. Hon jobbar numera med fiskerifrågor som ledamot för Miljöpartiet i Europaparlamentet.

– Jag tycker att det är skrämselpropaganda för att få oss att acceptera något som folk i gemen inte vill ha, nämligen genmodifierade produkter, säger hon.

Miljöpartiet vill förbjuda kommersiell odling av genmodifierade grödor i Sverige. I Europa är motståndet mot genteknik inom jordbruket mycket starkare än i USA och andra delar av världen.

Enligt Isabella Lövin är försöken att lösa fiskets problem med genteknik att gå över ån efter vatten. Hon tycker att vi i stället borde äta mer av feta fiskar som sill och strömming, som i dag ofta blir foder till laxar, kycklingar och grisar. På så vis skulle maten från havet räcka till fler.

Ett bekymmer är att sill och strömming från Östersjön innehåller höga halter av miljögiftet dioxin.

– Ta dem från Västerhavet i stället då. Där har vi en naturlig källa till omega-3 som vi alla skulle må bra av, säger hon.

Kostråd pressar fisket

I ett större perspektiv handlar människans förvaltning av haven förstås om mycket mer än omega-3-fettsyror. Europeiska fartyg med subventioner från EU trålar utanför Afrikas västkust, vilket minskar fångsterna för lokala fiskare. För dem är mat för dagen viktigare än långsiktiga hälsoeffekter av olika omega-3-fettsyror.

Samtidigt kan kostråden i den rika världen bli en ytterligare belastning för havens redan hårt pressade fiskbestånd, enligt en artikel publicerad förra året i det kanadensiska läkarsällskapets tidskrift CMAJ. En av författarna, fiskeexperten Daniel Pauly vid University of British Columbia i Kanada, efterlyser alternativa källor till marina omega-3-fetter. I ett mejl till F&F nämner han genförändrade mikroorganismer som en möjlighet.

– Omega-3-fetter från en sådan källa skulle vara fantastiskt, skriver han.

En fördel med fetter från genförändrade mikroorganismer är att de bör vara aptitliga även för människor som är skeptiska mot genteknik inom jordbruket. Och tekniken finns redan i dag.

– Vi har nyligen lanserat en produkt på marknaden här i USA, säger Björn Tyreus, teknisk projektledare på kemiföretaget DuPont.

Han är kemiingenjör från Tekniska högskolan i Stockholm och sedan länge bosatt i USA. Tillsammans med sina medarbetare har han utrustat jästsvampar med extragener så att de tillverkar olika fettsyror som brukar finnas i fisk, främst EPA. De genförändrade cellerna odlas i slutna bioreaktorer. Läkemedelsindustrin har i åratal använt liknande metoder för att framställa mediciner.

Oljan från jästsvamparna säljs som kosttillskott i form av kapslar och är den första kommersiella formen av omega-3-fetter som framställs med hjälp av genteknik.