De var svenska Stasi-agenter

Birgitta Almgren, professor i tyska vid Södertörns högskola, har efter många turer fått tillåtelse av Regeringsrätten att ta del av hemliga akter i SÄPO:s arkiv.
Publicerad

Det handlar om de så kallade Rosenholzakterna i SÄPO:s arkiv. De avslöjar namnen på de cirka femtio svenskar som samarbetade med den östtyska säkerhetstjänsten Stasi. Akterna består av registerkort, som leder vidare till Stasi-arkivet i Berlin där det går att hitta utförliga rapporter.

###1. Varför blev svenskar Stasi-agenter?

– Det handlade huvudsakligen om ideologi. Det har även andra forskare konstaterat i andra länder. Många rättfärdigade sitt handlande med att det gällde att rädda freden, stoppa ett hotande kärnvapenkrig eller att gynna socialismen.

###2. Vilka är de femtio svenska Stasi-agenterna?

– Om jag berättar det hamnar jag i fängelse. Men Regeringsrättens dom är ändå ett steg på vägen mot större öppenhet, en seger för forskningen. Detta beslut är prejudicerande och kan hjälpa forskare i framtiden.

###3. Vilka rekryterades?

– Det handlar om tre tydliga kategorier: sekreterare med stor insyn i svenska storföretag, unga journalister och unga forskare. Man tänkte långsiktigt. Det var lättare att rekrytera en yngre förmåga som kanske tio eller tjugo år senare kunde vara en tung makthavare. Detta har jag sett i egna arkivstudier, och fått bekräftat i intervjuer med före detta Stasi-agenter i Tyskland. Värvningen var en omfattande process som kunde ta över ett år.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor