Läsarbrev: Kan algodling även användas för att återvinna fosfor?

I F&F nr 7 2010 beskrevs olika försök med att odla alger för produktion av biodiesel och andra bränslen. Metoden skulle slå flera flugor i en smäll: förutom själva produktionen av förnyelsebara bränslen skulle algerna ta upp koldioxid ur luften och även rena avloppsvatten från näringsämnen. Nästan för bra för att vara sant. Som geolog kan man dock fråga sig hur stor del av den nuvarande oljeförbrukningen som kan ersättas på detta sätt. Är det realistiskt att tro att vi i framtiden skall kunna producera ersättningsbränslen i samma takt som vi förbrukar dem?

För att producera alger i stor skala räcker det ju inte heller med bara koldioxid och solljus, även andra näringsämnen måste tillföras, exempelvis från avloppsvatten. Ett näringsämne som är nödvändigt för allt levande och som används i stor skala i konstgödsel inom jordbruket är fosfor. Enligt bland annat F&F nr 4 2010 riskerar jordens tillgångar av utvinningsbara fosfater att sina inom några årtionden, med katastrofala följder för världens matproduktion, samtidigt som övergödning på grund av fosfatutsläpp är ett stort problem. Är det tänkbart att algodling i stor skala även skulle kunna råda bot på dessa två problem? Om algerna tar upp fosfor från avloppsvatten och därmed renar detta, borde man sedan ur den restprodukt som återstår av algmassan när bränsleråvaran avskiljts kunna återvinna både fosfor och andra viktiga näringsämnen. Det vore värt att fundera över de möjligheter algodling kan ge för att sluta fosforns kretslopp och återbörda så mycket fosfor som möjligt till våra åkermarker.

Åke Johansson

Jag kastade mig över artikeln om algerna som kan bli biobränsle, eftersom jag är väldigt intresserad av hur vi ska lösa energiutmaningarna, nu när oljans period går mot sitt slut. Artikeln var tämligen hoppingivande när det gäller att algerna kan få en ordentlig roll i framtidens energiproduktion, då den kunde redovisa många positiva faktorer jämfört med annan förnybar energi.

Men inget som inte kan bli bättre. En sak jag saknade i reportaget, det skulle vara att få en uppskattning av hur stor den globala potentialen är för algproduktion som oljebränsle. Om detta ska kunna bli ett seriöst alternativ måste man ju upp i väldiga volymer, för att kunna matcha vår enorma hunger efter olja och fossil energi.

Björn Åslund

Svar: Uppskattningen av den globala potentialen går att räkna ut utifrån de uppgifter vi publicerat om liter bränsle per hektar och år. Potentialen beror ju då på hur stora arealer världen är beredd att upplåta för algodling, men det finns ingen som kan svara på det i dag eftersom det här är såpass nytt.

De olika expertkällor jag konsulterat har fortfarande olika uppfattning om potentialen och därför valde jag att inte omvandla siffrorna vidare, med risk för att bli missvisande.

Den mängd algolja som USAs försvarsdepartement har som mål att producera – 1,2 miljoner fat per år med start nästa år – är i alla fall en indikation på vilka volymer som är i åtanke, och att ett av världens största oljeländer ser detta som ett seriöst alternativ till fossil olja.